Svenskt instrument kan kontrollera Kinas mjölk


Det lär vara fler än 70 bolag inom mejeribranschen som är indragna i mjölkskandalen i Kina och många länder har därför infört importförbud för kinesiska mejeriprodukter. Det här är naturligtvis ett hårt slag för mejeribranschen men det finns ett företag i Sverige, Miri AB, som kan hjälpa den kinesiska mjölkindustrin att få kontroll över den inkommande mjölkens kvalitet.

Svenska bönder liksom kinesiska får mjölkersättning efter mjölkens innehåll. Tillsats av melamin höjer skenbart proteinhalten, men genom att mäta kvävehalten i kvalitetskontrollerna kan man bestämma proteinhalten.

Nu skickas mjölkprov till laboratoriet när mjölken har kommit långt fram i produktionskedjan. Med nuvarande rutinmässiga metoder går det inte att mäta inslaget av främmande ämnen, som melamin. Om man i stället tar prover vid mjölkens insamlingsställe kan man stoppa främmande ämnen från att komma in och det blir dessutom billigare.

Det svenska företaget har utvecklat ett analysinstrument för mjölk, att användas till exempel för kvinnomjölk åt för tidigt födda barn. De har även utvecklat ett portabelt analysinstrument för att kontrollera mjölkkvalitén från ko och buffel. 

– Konkurrenternas analysapparatur är framtagen för centrala laboratorier till vilka prover ska skickas. Men det är tidskrävande och ställer höga krav på infrastrukturen eftersom proverna som skickas in måste vara analyserbara och rättvisande för att kunna ge tillförlitliga resultat, säger Tony Malmström, Miris vd i ett nyhetsbrev.

– Kanske är skandalen den händelse som leder till ett ifrågasättande av de centrala laboratorierna, säger Lars-Ove Sjaunja ledamot i Miris styrelse.

När saker torkas ökas
koncentrationen av beståndsdelarna. Därför blir lite melamin mycket när mjölken torkats till mjölkpulver. Dessutom finns här också en risk att andra saker tillsätts i pulvret på fabriken.

Nu finns det penninghungrande lycksökare lite varstans. I Indien finns problemet med att buffelmjölk späds ut för att ge sken av komjölk. I Indien får mjölkbönderna ersättning efter fetthalt och buffelmjölk är fet. Vattnet som bonden späder med är ofta förorenat eller av dålig kvalitet. Ett problem som ännu inte lösts i Indien, trots att det är världens största mjölkproducent.