Svenskar tär på de globala naturresurserna
Svenskars livsstil sätter ekologiska fotavtryck även på andra delar av jorden. På bilden syns nioåriga fiskardottern Michel Elejan bredvid giftbehållare med olja som sanerats efter ett utsläpp i Filippinerna i september i år. (Foto: ROMEO GACAD).


Om jordens befolkning fortsätter konsumera i samma takt som idag, kommer det att behövas två jordklot år 2050 för att täcka resursåtgången. Det visar Världsnaturfondens rapport Living Planet Report 2006, som presenterades under tisdagen i Stockholm.

Varannat år presenterar Världsnaturfonden ( WWF) en rapport på hur jorden egentligen mår, Living Planet Report. Den innehåller två index, den ena visar hälsostatus för jordens olika ekosystem och den andra det ekologiska fotavtrycket, med andra ord hur mycket av jordens biologiska produktionsförmåga som människan tar i anspråk. Årets rapport visar att konsumtionen överskrider jordens produktionsförmåga med 25 procent.

– Jordens resurser konsumeras just nu snabbare än de återskapas. Vi har nu ett genomsnittligt fotavtryck i världen som är 2,2 hektar per världsmedborgare, men jordens biologiska kapacitet erbjuder egentligen bara 1,8 hektar per världsmedborgare. Just nu använder vi alltså jordens resurser snabbare än de förnyas, säger Carina Borgström Hansson, projektledare för Ekologiska fotavtryck, WWF.

Rapporten går också in på enskilda nationer. Genomgående gör rika länder större fotavtryck på naturresurserna. Siffran för Sverige ligger på 6,1 globala hektar per medborgare, vilket ger oss en åttondeplats i fotavtrycksligan.

– Om alla levde som en genomsnittlig svensk, så skulle vi behöva tre jordklot redan nu för att få alla resurser som skulle krävas och kunna ta hand om allt avfall, menar Carina Borgström-Hansson.

Orsakerna till svenskarnas stora fotavtryck är flera, bland annat hög energikonsumtion. Svenskarna bor stort och använder stora och bränslekrävande bilar. Eftersom fotavtrycket visar hur mycket biologisk produktionsyta vi gör anspråk på globalt sett, så ökar svenskarnas siffra då vi konsumerar många produkter som tillverkas i andra länder. Fotavtrycket dras också upp av att vi äter förhållandevis mycket kött, som är energikrävande att ta fram.

I rapporten framläggs också tre framtidsscenarior. En med den utveckling vi har idag, ekonomiskt, befolkningsmässigt och så vidare. I det här fallet kommer vi år 2050 behöva två planeter för att klara av resursbehoven. Det andra scenariot är att vi gör snabba, radikala förändringar för att minska mänsklighetens fotavtryck. Då skulle vi ha återskapat balansen mellan resurser och konsumtion 2050. Den tredje prognosen bygger på mer långsiktiga förändringar inom det närmsta seklet.

Intresset för den här sortens resonemang ökar, i till exempel Europa.

– I EU finns Europeiska miljöbyrån som har medverkat till utvecklingen av fotavtryckskonceptet. De har antagit fotavtrycket som en av indikatorerna på huruvida Europas utveckling är hållbar, säger Carina Borgström-Hansson.