I går beslutade riksdagen om att komplettera dagens hastighetsgränser med 40, 60, 80, 100 och 120 km/tim i enlighet med regeringens förslag. Redan i september 2005 rekommenderade vägverket dessa nya hastigheter, men den dåvarande socialdemokratiska regeringen förkastade dem.
Beslutet kan innebära att hastighetsgränsen på 90-vägar ändras till 80 vintertid, motorvägar till 120 km/tim, säkra vägar med mittäcke till 100 km/tim, farliga två-fältsvägar till 80 km/tim och en del gator i tätorter till 40 km/tim, enligt Vägverket.
Syftet med de nya hastighetsgränserna är enligt regeringen att förbättra trafiksäkerheten, samt säkerställa en effektiv och långsiktigt transportförsörjning i hela landet.
– Det behövs mer kraftfulla åtgärder för att återta nollvisionen än de förändrade hastighetsgränser som regeringen föreslår, sade Marie Nordén (s) i en debatt i riksdagen inför beslutet.
Nordén är kritiskt till förlängda restider på grund av sänkta hastigheter och osäkerheten på miljö- och klimateffekterna av högre hastigheter. Hon föreslog bland annat hastighetsbegränsningar som varierar efter trafik, väglag, väder och siktförhållanden. För trafiksäkerheten vill hon satsa på bland annat information till trafikanter, ny teknik på vägarna och övervakning.
Peter Pedersen (v) ville att den genomsnittliga hastigheten ska sänkas för att minska koldioxidutsläpp och dödsolyckor.
Karin Svensson Smith (mp) berättade att trafik- och miljömål kan uppnås med samma medel. Hennes arbete i miljömålskommittén på 90-talet visar att hastighetskameran är den mest effektiva åtgärden för att minska klimatpåverkan.
Vägverket och kommunen beslutar om när och var hastighetsändringarna ska ske, och alla ändringar ska ske i enlighet med vägverkets föreskrifter.
