Svenska språkets svåra tillvaro i Finland
Spårvagnar på huvudgatan Mannerheimsvägen i Helsingfors den 20 januari 2010. (Foto: Olivier Morin / AFP / Getty Images)


År 2005 fick studenterna i Finland välja mellan finska eller svenska vid studentskrivningarna, och många valde bort svenskan. Nu pågår en kampanj för att svenska språket ska bli ett frivilligt ämne i skolorna. Bakom står föreningen Vapaa kielivalinta ry som även vill få bort samhällsinformationen på svenska.

Esko Kukkasniemi, som är lektor i svenska vid handelshögskolan vid Åbo universitet, befarar att följderna för svenska språket blir katastrofala om skolsvenskan blir frivillig. Enligt yle.fi påpekade Kukkasniemi att många unga inte förstår att de kan ha nytta av svenskan i framtiden.

Svenskläraren Teemu Heikman arbetar i Etu-Töölön lukio, tycker att det är intressant att just svenskans roll diskuteras.

”Det är så riktat mot ett ämne. Jag tror att det kan finnas en viss hatideologi där bakom mot svenskar, mot Sverige och mot finlandssvenskar”, sade Heikman enligt yle.fi.

Detta illustreras med vad som hände för drygt en vecka sedan. Då anföll en man en kvinna på en buss, hon samtalade med sin väninna på svenska. Mannen försökte strypa kvinnan med hennes egen scarf men några passagerare fick loss henne. Efteråt svor han över finlandssvenskarna.

Folktingets generalsekreterare Markus Österlund reagerade på att polisen sade att språket inte var den faktor som triggade mannen till strypförsöket. Han menade att polisen vill tona ner språkaspekten när de ska utreda ett våldsbrott.

”Det tråkiga är att det nästan känns som att det tolereras att man skymfar svenskspråkiga på stan”, sade Österlund.

Ibland talar han med rikssvenskar om problemet men de säger att de får bra service när de talar svenska. Kanske har denna avoghet mot svenska språket mer att göra med människorna än språket funderar folktingets generalsekreterare.

En antisvenskpropaganda han ofta stöter på hävdar att Finland är det enda europeiska land där man tvingas läsa ytterligare ett språk. Men i Belgien, Schweiz, Luxemburg och Irland läser man flera språk.

”I morgondagens värld kommer ännu fler att vara trespråkiga”, tror Markus Österlund enligt yle.fi

Bakgrund:

Eivor Sommardahl, chef för svenska språkvården vid Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland, skrev ”Varför talas det svenska i Finland?”

Det fanns inget område österut med namnet Finland när svenskar från och med 1100-talet flyttade till kustområdena på andra sidan Östersjön. Inflyttningen fortsatte och först under 1300-talet kom begreppet Finland.

Finland var en del av det svenska riket där dess invånare hade samma rättigheter och skyldigheter som alla andra i Sverige. Ämbetsspråket var svenska och även efter att Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809.

Först år 1863 jämställdes finskan med svenska språket och blev så småningom landets ledande språk. Finland blev självständigt 1917 och i regeringsformen skrevs att Finland hade två nationalspråk, finska och svenska.

Grundlagsändringen år 2000 garanterar att samhällsservice, utbildning och informationsförmedling ska finnas på båda språken.