Rymdstyrelsen och Rymdbolaget i Sverige har fått ett brev från NASA, avsänt den 11 juni. Det innehöll en förfrågan om det svenska rymdobservatoriet kan observera en krasch på månens sydpol. Vid kraschen kommer ett moln av material att röras upp och detta vill NASA att det svenska rymdobservatoriet hjälper till att titta på.

Planen är att låta ett två ton tungt utbränt raketsteg krascha. Det beräknas då bli en tjugo meter bred och tre meter djup krater i månytan, som kommer att slunga ut 250 ton månmaterial. Inom fyra minuter kommer rymdsonden LCROSS att flyga genom det här molnet och analysera det innan den själv kraschar på månen. Samtidigt observeras molnet från teleskop på jorden och i rymden – bland andra det svenska rymdobservatoriet ODIN.

NASA är ute efter vatten och om det finns vatten i frusen form har det betydelse för möjligheterna att upprätta en permanent befolkad bas på månen.

Det svenska rymdobservatoriet ODIN har sin egen historia. Det utvecklades av Rymdbolaget på uppdrag av rymdstyrelserna i Sverige, Frankrike, Kanada och Finland. Den konstruerades för att kunna vara i drift i två år, men fungerar fortfarande åtta år senare.

Odin hade, då den sändes upp 2001, två uppdrag, astronomi- och atmosfärforskning. Det första avslutades förra våren. Atmosfären, särskilt studier av ozonskiktet, är numera Odins huvuduppgift. Odin undersöker också mängden moln och aerosoler i stratosfären eftersom de kan ha en avkylande effekt på vår jord, i motsats till den värmande koldioxiden.

Nu ska Odins radioteleskop observera det uppkastade månmaterialet. För att det ska fungera måste NASA koordinera kraschen på månen med Odins rörelser i banan runt jorden, så att Odin kan göra sitt jobb