När tyfonen Haiyan drabbade Filippinerna i november i fjol flög svenska försvaret ned två plan med hjälputrustning. Efter att de hade slutfört uppdraget hade läget stabiliserats i landet, berättar Klas Grankvist från svenska försvaret, men än finns det mycket kvar att göra.
Förödelsen på Filippinerna är alltjämt stor efter tyfonen Haiyan. På många ställen saknas mat och dricksvatten, miljontals är hemlösa och fortfarande hittar man döda kroppar på gatorna i de värst drabbade områdena.
Klas Grankvist, major och ställföreträdande chef för 71 transportflygdivisionen, berättar via mail att arbetet i Filippinerna är den starkaste upplevelse han hittills haft i jobbet, trots att han har varit på uppdrag i nästan hela världen.
”Att se förödelsen med egna ögon går inte att jämföra med att se den på tv, det gjorde verkligen ett djupintryck. Ansiktsuttrycken på dem vi evakuerade är också något som gjorde ett djupintryck. Tacksamheten hos dem vi hjälpt och människor vi mötte på väg till och i Filippinerna.”
Den svenska styrkans huvuduppgift var att hjälpa svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att bygga upp två stora läger för hjälparbetare som deltog i insatsen.
Grankvist verkade som flygstyrkechef och befälhavare för en besättning, och stannade i landet i tre och en halv vecka. Han skulle tillsammans med sina medarbetare se till att flygplanen kunde användas på effektivast möjliga sätt för att flyga ut förnödenheter som ris och kex, räddningspersonal och byggjobbare, sjukvårdsutrustning och ambulanser till katstrofområdena. De evakuerade också drabbade människor. Han berättar att de blev väl bemötta.
”Man uttryckte sin stora tacksamhet över att vi kom dit för att hjälpa dem. Jag tror knappt att de visste var Sverige ligger men då vi berättade att det tog fyra dagar att flyga dit med vårt flygplan, blev de ännu mera tacksamma.”
Han säger att han verkligen kände att de åstadkom något och gjorde skillnad, och att hjälpinsatsen kommer att nå sitt syfte. Det kommer dock att ta lång tid innan allting är uppbyggt igen.
”Vi märkte redan en nedgång av behovet av flyg mot slutet av vår tid, då vägar och hamnar började öppna upp mer och mer, vilket medför att större kvantiteter av hjälp kommer fram. Jag upplevde att vi nådde syftet med vår närvaro, det vill säga få ut den initiala hjälpen innan vägar och hamnar hade rensats upp och byggts upp,” berättar Klas Grankvist.
Den officiella dödssiffran från filippinska myndigheter var 6 100 personer, men fortfarande nu i februari hittar man döda kroppar på gatorna där tyfonen drog fram som värst. På många ställen saknas det mat och dricksvatten. 3,5 miljoner har blivit hemlösa, enligt FN:s beräkning.
Av de hjälporganisationer som kom till undsättning under den första tiden har många dragit ned på sin verksamhet eller helt avslutat den. Återuppbyggnaden kommer att ta lång tid för Filippinerna.
