Svenska forskare hjälper Kina minska antibiotikaresistens
Endast djurägare som driver sin verksamhet i hushållsskala, med nära kontakt mellan djur och människor, deltar i projektet i Kina. (Foto: Stefan Börjesson /SVA)Stefan Börjesson /SVA)


I Kina är problemet med bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika mycket allvarligt. Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, deltar i ett unikt svensk-kinesiskt forskningsprojekt, Impact, för att få kunskap om och minska användningen av antibiotika i Kina.

Enligt SVA är antibiotikaresistens i Kina ett svårt problem och förebyggande insatser är av högsta prioritet.

I Kina används stora mängder antibiotika till djur, såväl i foder som vid direkt behandling av infektioner. Det leder till att antibiotika och antibiotikaresistenta bakterier från människor och djur släpps ut i miljön via avloppsvatten och gödsel. Resistenta bakterier och deras gener cirkulerar därför i miljön, och kan påverka människors och djurs hälsa.

– I vissa byar bär 70 procent av folket på resistenta tarmbakterier. I övrigt är situationen ganska okänd vad gäller djur och miljö, men det kan vara ett omfattande problem, säger Stefan Börjesson, forskare och projektansvarig för Impact vid SVA.

Tarmbakterierna innehåller då ett enzym som gör att antibiotikan blir verkningslös vid behandling infektioner.

Studier har också visat att mer än hälften av de bakterier som orsakar infektioner är gula stafylokocker, MRSA, som är motståndskraftiga mot flera sorters antibiotika. Dessa orsakar så kallad sjukhussjuka.

En stor förekomst av resistenta bakterier i ett land kan på sikt vara ett hälsohot även i andra länder.

Stefan Börjesson är forskare och projektansvarig för Impact vid SVA. (Foto: Stefan Börjesson)

Stefan Börjesson är forskare och projektansvarig för Impact vid SVA. (Foto: Stefan Börjesson)

– Kina är ju en stor och stark aktör internationellt, och resistensproblematiken är inte begränsad till ett enskilt land. Bakterierna känner inte av några gränser, så det som händer i Kina påverkar även Europa.

Penicillin var den första antibiotika som började användas, på 1940-talet. Det var ett stort genombrott i behandlingen av infektionssjukdomar och idag är både människor och djur hälsa beroende av det.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot

– Får vi ett problem med antibiotika som inte är verksam längre, kommer vi till en liknande situation som i början av andra världskriget. Då det blir även svårt att behandla vanliga infektioner. Antibiotika är det viktigaste läkemedlet vi har, säger Stefan Börjesson.

Det är viktigt att förstå problematiken globalt och förändra attityder, menar han.

Det svensk-kinesiska forskningsprojektet Impact har som mål att minska användningen av antibiotika, och få kunskap om förekomsten av resistenta bakterier. Man vill också sammanföra kunskap från universitet, myndigheter och miljöområdet.

– Detta är ett gemensamt projekt med Kina, som koordineras från svenskt håll. De stora utmaningarna är att sammanföra intressena från humansidan och djursidan. Det gör projektet också unikt, säger Stefan Börjesson, och fortsätter;

– Vi kommer att fokusera på landsbygden (i Shandongprovinsen) och förekomsten av resistenta bakterier hos grisar och människor, och gör även en mindre studie på miljön.

Viktigt med förebyggande smittskydd

I Sverige arbetar man enligt devisen att friska djur inte behöver antibiotika och sedan länge används den återhållsamt. Det är viktigt att jobba med bra djurhållning och förebyggande smittskydd, enligt Börjesson.

Tolv byar och lite mer än 800 hushåll ingår i studierna, på ett område med omkring 100 miljoner invånare i Shandongprovinsen. (Foto: Stefan Börjesson /SVA)

Tolv byar och lite mer än 800 hushåll ingår i studierna, på ett område med omkring 100 miljoner invånare i Shandongprovinsen. (Foto: Stefan Börjesson /SVA)

– Även djur blir sjuka, och det är inte etiskt försvarbart att låta dem lida. Men i Sverige riktar vi in oss på individbehandling, snarare än flockbehandling, i de fall det går.

Sverige var först i världen att 1986 sluta använda tillväxtbefrämjande antibiotika, men när det gäller förebyggande behandling av djur i Kina, så är det risk för att den användningen är vanlig, berättar Börjesson.

– Officiellt används inte tillväxtbefrämjande antibiotika i Kina, men vi vet inte exakt hur det ser ut. Det är också målet med projektet, att skaffa kunskap om hur antibiotika verkligen använts både till djur och människor. Säkerligen, om man jämför med Sverige så förekommer det mer antibiotika i matproduktionen, säger Börjesson.

Enligt Börjesson finns det en medvetenhet om antibiotikaresistens i Kina.

– Framför allt förstår experter inom området att situationen inte är den bästa.

Nyligen hade SVA besök från Kina för att se på de svenska förhållandena. Gästerna kom från Institute of Animal Science and Veterinary Medicine, Shandong Academy of Agricultural Science. Under det veckolånga besöket ingick studiebesök på svenska gårdar och möten med svenska lantbrukare.

– De var väldigt intresserade av att veta varför vi kan använda så lite antibiotika i Sverige inom djurhållningen, och hur vi arbetar i Sverige med djurhälsan, säger Börjesson.

– Vi kommer att få se hur Kina hittar sin egen modell. Allt vi har gjort i Sverige kommer inte att fungera i Kina.

Honungsbakterier kan komma att ersätta antibiotika

FAKTA:
IMPACT är en förkortning för Integrated Multisectorial Partnership for Antibiotic resistance Containment.

I projektet deltar ett antal kinesiska universitet, från Shandong och Beijing. Från Sverige deltar Universitet och myndigheter, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Livsmedelsverket.

Folkhälsomyndigheten är också huvudkoordinator för projektet. Från SVA deltar, utöver Stefan Börjesson, även veterinär Christina Greko.

Kostens betydelse för hälsa inom kinesisk medicin