De svenska böndernas situation ser fortfarande dyster ut och under måndagen kommer svenska mjölkbönder att resa till Bryssel för att protestera när EU:s jordbruksministrar träffas.
Sexton västsvenska bönder kommer åka till Bryssel för att tillsammans med tusentals utländska bönder visa sitt missnöje.
Att utländska mjölkbönder reagerar och visar sitt missnöje, trots att de har ett lägre kostnadsläge än svenska bönder, bekräftar hur allvarlig situationen är för svenska bönder.
-Att det blivit såhär beror främst på två olika anledningar. En övertro på världsmarknaden och ett regelverk med branschpolicys, lagar och skatter som rimmar dåligt med just en fri marknad, säger Edvin Gunnarsson, Sveriges Mjölkbönder i ett mejl.
Överdriven optimism
Enligt Gunnarsson så var företrädare för branschen överdrivet optimistiska för några år sedan och startade projekt med hela kedjan från bank, till inventarieförsäljare, till byggnadskonstruktörer där man inriktade sig på mjölkföretagaren. Man tänkte helt enkelt inte på betydelsen av låga fasta kostnader och därför hamnade de i skymundan.
Det görs dock redan idag en hel del för att förbättra för bönderna och regeringen har beslutat att skjuta till med 100 miljoner extra i dieselskattåterbetalning
-På EU-nivå har man aktiverat stöd till privat lagring på skummjölkspulver, smör och ost samt interventionsuppköp. Man håller också på att ta fram statliga kreditgarantier för mjölkföretagare som ska hjälpa de som behöver ta nya lån, säger Marie Törnquist, Jordbrukspolitisk utredare, Jordbruksverket.
Åtgärder på nationell nivå
Enligt Törnquist har Näringsdepartementet också tagit fram flera förslag på möjliga åtgärder på nationell nivå. I Sverige har bland annat lantbrukets organisationer, dagligvaruhandel, myndigheter och banker tagit fram Handlingsplan mjölk, som ska utveckla svensk mjölkproduktion och på Jordbruksverket undersöker man även möjligheterna att betala ut stöd till lantbrukarna tidigare.
-Det man kan göra är att marknadsanpassa regelverk och skatter. Ta bort beteskravet och använda de så kallade de-minimis-reglerna för likviditetshöjande åtgärder på 15 000 Euro till mjölkbönderna under en treårsperiod. Totalt skulle stödet motsvara cirka 600 miljoner kronor för Sverige. Det finns enormt mycket staten kan göra, men dessa är de största och viktigaste punkterna säger Gunnarsson.
En annan bidragande faktor är också att 75 procent av Sveriges mjölkbönder lämnar sin mjölk till Arla, som betalar samma pris oavsett produktionsform.
-Fler och fler börjar nu inse att köparen inte betalar för värden som ändå måste uppfyllas via lag eller branschpolicys. Det är inte fel med mervärden, men dom måste vara på marknadens villkor och inte cementerade, säger Gunnarsson.
Alla stenar är redan vända
Läget är dock akut och nya lösningar måste fram.
-Med de förutsättningar regelverk och skatter ger idag kommer svensk mjölkproduktion att halveras eller halveras och lite därtill. Idag kan vi inte konkurrera med lågprissortiment. Den långsiktiga lönsamheten har inte funnits på länge och det börjar uppstå akuta återinvesteringsbehov ute på gårdarna, säger Gunnarsson.
Dessutom menar Edvin att risken finns att de med redan avskrivna enheter ger upp för man inte är beredd att låna pengar för att producera mjölk.
-Sedan får vi se hur stor andel av dom nyinvesterade som av ekonomiska skäl inte klarar av detta. Eftersom alla stenar ute i mjölkföretagen sedan länge är vända på, så möter dom flesta prissvackor genom att säga upp personal och jobba mer själva. Det är även en fråga om hur länge företagarna bakom klarar av att jobba 14-16 timmar om dagen innan väggen och familjetraumat är nådd, säger Edvin Gunnarsson.
