loading
Utrikes

Svensk journalist lämnar Kina

Eva Johansson

Svenska Dagbladets Kina-korrespondent, Ulrika Engström, åker hem i höst på grund av svåra arbetsförhållanden. Bland annat förekommer hård censur, krånglig byråkrati och hot från myndigheter i Kina.

 
Ulrika Engström har blivit hotad många gånger och arresterad och förhörd. Det finns fortfarande ingen pressfrihet att tala om i Kina, menar hon. Vid ett tillfälle åkte Ulrika Engström till en by där folket gjort uppror mot miljöförstöring. Efter besöket blev hon korsförhörd under åtta timmar av säkerhetspolisen, en mycket otrevlig upplevelse. Polisen uppgav att hon ”inte hade tillstånd att rapportera från den provinsen”.
 
– Jag vägrade erkänna att jag gjort något fel. Till slut fick jag lämna ifrån mig foton och anteckningar. Men med västerländska medborgare går det inte längre än så. I stället hotar de kinesiska medborgare, säger Ulrika Engström till tidningen Journalisten.
 
Enligt Ulrika Engström går det inte att rapportera om sådant som väcker för stor uppmärksamhet. Bland annat har hon tvekat att skriva om Falun Gong, vilket känts fel, med tanke på alla mord och arresteringar som tusentals utövare utsatts för.
 
Det är svårt att jobba som journalist i Kina. Det visar tidningen Journalistens undersökning, där man har frågat flera svenska journalister stationerade i Kina. De berättar om beslagtagna inspelningar som raderats, övervakning, reseförbud, kontaktpersoner som trakasseras och att man alltid måste söka tillstånd för att få lämna sin stationeringsort.

De förändringar som kinesiska myndigheter utlovat inför OS 2008 har inte infriats. Snarare verkar det ha blivit mer accepterat att attackera västerländska journalister, menar en frilansjournalist. Ju större språk, desto större svårigheter, verkar vara ett rådande förhållande, det vill säga svenska journalister har det trots allt något lättare än till exempel deras engelska kollegor. Värst är det ändå för de kinesiska reportrarna.
 
– De är helt utlämnade till nya restriktioner och dessutom blir de kontrollerade och censurerade före tryckning eller sändning, berättar Ulrika Engström.
 
Enligt TV 4s Bosse Lindwall är organisationen Foreign Correspondents i Kina oroad över utvecklingen och de har påbörjat en enkät för att se vilka svårigheter som utländska journalister har.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Utrikes

Svensk journalist lämnar Kina

Eva Johansson

Svenska Dagbladets Kina-korrespondent, Ulrika Engström, åker hem i höst på grund av svåra arbetsförhållanden. Bland annat förekommer hård censur, krånglig byråkrati och hot från myndigheter i Kina.

 
Ulrika Engström har blivit hotad många gånger och arresterad och förhörd. Det finns fortfarande ingen pressfrihet att tala om i Kina, menar hon. Vid ett tillfälle åkte Ulrika Engström till en by där folket gjort uppror mot miljöförstöring. Efter besöket blev hon korsförhörd under åtta timmar av säkerhetspolisen, en mycket otrevlig upplevelse. Polisen uppgav att hon ”inte hade tillstånd att rapportera från den provinsen”.
 
– Jag vägrade erkänna att jag gjort något fel. Till slut fick jag lämna ifrån mig foton och anteckningar. Men med västerländska medborgare går det inte längre än så. I stället hotar de kinesiska medborgare, säger Ulrika Engström till tidningen Journalisten.
 
Enligt Ulrika Engström går det inte att rapportera om sådant som väcker för stor uppmärksamhet. Bland annat har hon tvekat att skriva om Falun Gong, vilket känts fel, med tanke på alla mord och arresteringar som tusentals utövare utsatts för.
 
Det är svårt att jobba som journalist i Kina. Det visar tidningen Journalistens undersökning, där man har frågat flera svenska journalister stationerade i Kina. De berättar om beslagtagna inspelningar som raderats, övervakning, reseförbud, kontaktpersoner som trakasseras och att man alltid måste söka tillstånd för att få lämna sin stationeringsort.

De förändringar som kinesiska myndigheter utlovat inför OS 2008 har inte infriats. Snarare verkar det ha blivit mer accepterat att attackera västerländska journalister, menar en frilansjournalist. Ju större språk, desto större svårigheter, verkar vara ett rådande förhållande, det vill säga svenska journalister har det trots allt något lättare än till exempel deras engelska kollegor. Värst är det ändå för de kinesiska reportrarna.
 
– De är helt utlämnade till nya restriktioner och dessutom blir de kontrollerade och censurerade före tryckning eller sändning, berättar Ulrika Engström.
 
Enligt TV 4s Bosse Lindwall är organisationen Foreign Correspondents i Kina oroad över utvecklingen och de har påbörjat en enkät för att se vilka svårigheter som utländska journalister har.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024