Svensk forskargrupp undersöker effekten av antibiotikautsläpp
En svensk forskargrupp på Grönland arbetar med att kartlägga hur antibiotikautsläpp påverkar havets naturliga mikrobiella struktur, funktion och resistensmönster. (Foto: AFP/Slim Allagui)


Världen över arbetar forskare med att hitta lösningar på det växande problemet med antibiotikautsläpp och antibiotikaresistens. Nu arbetar svenska forskare på Grönland med att undersöka effekten av föroreningen på människan och miljön.

Problemet förvärras av att en stor del av antibiotikan som människor eller djur behandlas med passerar oförändrad direkt ut i via avloppsverken i naturen.

I Sisimiut på Grönlands västkust arbetar en forskargrupp från Göteborgs universitet med att undersöka hur bakteriesamhällen i havets bottensediment påverkas av antibiotikautsläpp och hur det i förlängningen påverkar människans hälsa.

– Vi vet väldigt lite om vad som sker med antibiotika i haven, men flera substanser kan anrikas i sediment där nedbrytning sker väldigt långsamt, säger forskaren Maria Granberg i ett pressmeddelande.

Den omfattande användningen av antibiotika bidrar till att nya bakteriestammar utvecklar motståndskraft och därmed ökar risken för att nya resistenta bakterier uppstår och sprider sig. Problemet är ett växande hot mot människors hälsa då antibiotikakurerna inte längre biter på bakteriella infektioner.

Bara i Europa förbrukas över 10 000 ton antibiotika årligen. Mellan 30 och 90 procent av antibiotikan kommer ut i havet via sjukhus, kommunala avlopp, fiskodlingar och avrinning från lantbruk och deponier.

Forskargruppen har valt Grönland på grund av dess rena havsområden.

– I Grönland saknas avloppsrening helt och på de platser där människor bor leds avloppsvattnet direkt ut i havet. Så Grönland erbjuder både mycket rena och mycket smutsiga försöksområden, vilket underlättar ekologiskt relevanta miljöeffektstudier, säger Maria Granberg, forskare i biologi och miljövetenskap.

På havets botten ansamlas svårnedbrytbara ämnen som släpps ut av människan. Ämnen som påverkar havets naturliga ekosystem negativt under lång tid.

– Förekomst av antibiotika i den marina miljön är oroväckande eftersom det kan orsaka utbredd förekomst av antibiotikaresistens hos marina bakterier med oanade följder för spridning av resistensgener till bakterier som kan nå människan genom konsumtion av skaldjur och fisk, förklarar Maria Grönberg.

Sedimentbakterier omsätter kväve och kol vilket gör att de har betydelse för det globala miljöproblemet och även problemet med övergödning.

Forskarna hoppas också på att nyvunnen kunskap ska sprida ljus i problemet med antibiotikaresistens.

– Vår kunskap om hur antibiotika påverkar, och hur antibiotikaresistens utvecklas och sprids i naturliga system är mycket begränsad, säger Maria Granberg och fortsätter:

– Denna kunskap är nödvändig för att kunna identifiera källor till och förstå mekanismer bakom utvecklingen av antibiotikaresistens, vilket utgör ett hot både mot ekosystemfunktion och människors hälsa.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Institutionen för Biologi och Miljövetenskaper och Sahlgrenska Akademin vid GU samt Institutionen för Arktisk Teknologi vid Danmarks Tekniska Universitet och Forschungsanstalt Agroscope Changins-Wädenswil, Schweiz.