loadingEn grupp med flyende tutsier i Rwanda 1994. (Foto: Alexander Joe/ AFP)
En grupp med flyende tutsier i Rwanda 1994. (Foto: Alexander Joe/ AFP)
Inrikes

Svensk folkmordsdom upp i hovrätten

Susanne Willgren Lamm, Epoch Times Sverige

Under måndagen påbörjar Svea Hovrätt huvudförhandlingen i det så kallade ”Rwandamålet”, som rör folkmord i Rwanda 1994. Förhandlingarna beräknas pågå till slutet av mars nästa år.

Den åtalade är en 54-årig svensk medborgare som den 20 juni dömdes till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994. Det var första gången som någon dömdes för folkmord i en svensk domstol.

Den dömde mannen begär nu att bli helt frikänd,enligt Svea Hovrätts hemsida. Åklagaren vill att den dömde ska dömas även för en åtalspunkt där han tidigare friades, och ett 20-tal målsäganden begär skadestånd, vilket tidigare hänvisades till rwandisk rätt.

Folkmordet i Rwanda pågick mellan den 6 april och 18 juli 1994. Runt 800 000 civila män, kvinnor och barn dog i omfattande och systematiska angrepp. Då den utfördes av ledare på regeringsnivå och andra högt uppsatta personer, militärer, militärpoliser, poliser, paramilitära grupper och civilpersoner, varav de flesta tillhörde folkgruppen hutu. De verkade för så kallad hutuextremism. Syftet var att förgöra folkgruppen tutsi.

Under samma tid pågick ett nationellt krig mellan regeringstyrkor och Rwandian Patritic Front (RPF), som till stor del bestod av exiltutsier och hade pågått sedan 1990.

Den dömde svensken är av hutufolket och utbildad civilingenjör. Han arbetade på ett universitet. I stämningsansökan står det att mannen tog en informell roll som ledare på lägre nivå bland unga hutuer som sympatiserade med hutuextremismen.

Han anklagas bland annat för att ha deltagit i en rad olika massakrer som beskrivs i stämningsansökan.

En av de massakrer som beskrivs gäller den 18 april -94, då den nu 54-åriga mannen tillsammans med andra, enligt vittnen, spärrade in flera tusen tutsier på Gatwaro-stadion i staden Kibuye. Mannen anklagas för att personligen ha medverkat till att frihetsberöva människor med uppsåt att döda dem, ha skjutit in i folkmassor på Gatwaro-stadion med ett automatvapen, och detonerat en handgranat. Förövarna ska utöver att ha skjutit med automatvapen och kastat handgranater i folkmassan, ha slagit ihjäl tutsier med olika tillhyggen.

Genom sina handlingar under folkmordet har mannen enligt den tidigare domen även gjort sig skyldig till grovt folkrättsbrott.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn grupp med flyende tutsier i Rwanda 1994. (Foto: Alexander Joe/ AFP)
En grupp med flyende tutsier i Rwanda 1994. (Foto: Alexander Joe/ AFP)
Inrikes

Svensk folkmordsdom upp i hovrätten

Susanne Willgren Lamm, Epoch Times Sverige

Under måndagen påbörjar Svea Hovrätt huvudförhandlingen i det så kallade ”Rwandamålet”, som rör folkmord i Rwanda 1994. Förhandlingarna beräknas pågå till slutet av mars nästa år.

Den åtalade är en 54-årig svensk medborgare som den 20 juni dömdes till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott i Rwanda 1994. Det var första gången som någon dömdes för folkmord i en svensk domstol.

Den dömde mannen begär nu att bli helt frikänd,enligt Svea Hovrätts hemsida. Åklagaren vill att den dömde ska dömas även för en åtalspunkt där han tidigare friades, och ett 20-tal målsäganden begär skadestånd, vilket tidigare hänvisades till rwandisk rätt.

Folkmordet i Rwanda pågick mellan den 6 april och 18 juli 1994. Runt 800 000 civila män, kvinnor och barn dog i omfattande och systematiska angrepp. Då den utfördes av ledare på regeringsnivå och andra högt uppsatta personer, militärer, militärpoliser, poliser, paramilitära grupper och civilpersoner, varav de flesta tillhörde folkgruppen hutu. De verkade för så kallad hutuextremism. Syftet var att förgöra folkgruppen tutsi.

Under samma tid pågick ett nationellt krig mellan regeringstyrkor och Rwandian Patritic Front (RPF), som till stor del bestod av exiltutsier och hade pågått sedan 1990.

Den dömde svensken är av hutufolket och utbildad civilingenjör. Han arbetade på ett universitet. I stämningsansökan står det att mannen tog en informell roll som ledare på lägre nivå bland unga hutuer som sympatiserade med hutuextremismen.

Han anklagas bland annat för att ha deltagit i en rad olika massakrer som beskrivs i stämningsansökan.

En av de massakrer som beskrivs gäller den 18 april -94, då den nu 54-åriga mannen tillsammans med andra, enligt vittnen, spärrade in flera tusen tutsier på Gatwaro-stadion i staden Kibuye. Mannen anklagas för att personligen ha medverkat till att frihetsberöva människor med uppsåt att döda dem, ha skjutit in i folkmassor på Gatwaro-stadion med ett automatvapen, och detonerat en handgranat. Förövarna ska utöver att ha skjutit med automatvapen och kastat handgranater i folkmassan, ha slagit ihjäl tutsier med olika tillhyggen.

Genom sina handlingar under folkmordet har mannen enligt den tidigare domen även gjort sig skyldig till grovt folkrättsbrott.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024