Svåra frågor kring vård i livets slutskede


Debatten kring vårdetik i livets slutskede har väckts i Sverige. En läkare på Astrids Lindgrens sjukhus i Stockholm misstänks för dråp på en för tidigt född flicka och den händelsen kan tvinga fram en översyn av lagar och regler inom läkaretiken, men Göran Hägglund manar till att inte förhasta sig.

Det är svåra beslut som läkarkåren dagligen måste fatta som gäller frågor om liv och död. Göran Hägglund menar att det inte finns enkla svar på livets svåraste frågor. I en debattartikel i SvD idag, försvarar sig Socialministern mot den kritik han har fått för sitt ställningstagande i den känsliga frågan.

Socialministern menar att det är fel att dra för förhastade slutsatser om händelsen och vilka åtgärder som bör vidtas.

Göran Hägglund skriver i SvD: ”Jag undrar ibland vad alla de som nu tvärsäkert uttalar sig om nya riktlinjer och regler på detta område vet som ingen annan vet. Eller vilken agenda de har med sitt agerande”.

Socialministern vill inte uttala sig om det enskilda fallet på Astrid Lindgrens sjukhus men beskriver tre tänkbara utfall av situationen:

* Läkaren har följt gängse praxis och frias, då har gripandet varit ett beklagligt och tragiskt misstag.

*Läkaren har med uppsåt givit barnet en dödlig dos läkemedel och fälls. Då är rättsläget klart, agerandet strider mot lagen.

* Läkaren har följt praxis och fälls ändå.

I det tredje scenariot menar Göran Hägglund att då ställs man inför ett problem som kräver en ordentlig översyn av lagar och regler på området.

”Skulle så vara fallet måste Socialdepartementet och Socialstyrelsen i samråd med professionen noggrant analysera domen och så snart som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att skapa ett etiskt hållbart regelverk som innebär att svensk sjukvård kan ge bästa tänkbara vård till personer som befinner sig i livets slutskede utan att riskera åtal”, skriver Göran Hägglund i debattartikeln.

I artikeln varnar Göran Hägglund för att vi ska vara medvetna om att det finns personer som tar tillfället i akt för att driva på lagändringar för läkarassisterade självmord. Något som socialministern inte vill medverka till.

I förra veckan kom Socialstyrelsen ut med ett pressmeddelande där man med anledning av det uppmärksammade fallet med det misstänkta barnadråpet, nu uttalar sig om att man ska påskynda arbetet med att se över de allmänna råden från 1992 som rör livsuppehållande vård i livets slutskede.

Socialstyrelsen skriver att man kommer att föra en dialog med bland annat Svenska läkarsällskapet, Läkarförbundet, Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening, för att se över vad det är som behöver förtydligas i de allmänna råden.

”Det skulle kunna handla om att förtydliga vissa aspekter som har med olika åldersgrupper att göra som t.ex. för tidigt födda barn eller äldre som är svårt sjuka. Det är viktigt att i det arbetet ha med sig insikten om att alla etiska dilemman inte kan lösas genom regler eller riktlinjer. Vården kommer ändå att dagligen behöva fatta svåra och livsavgörande beslut baserade på helt olika förutsättningar.”

 

Etiska begrepp rörande vård i livets slutskede

  •  Livsuppehållande behandling, stödjer vitala funktioner som andning, cirkulation, närings- och vätsketillförsel när dessa funktioner inte kan upprätthållas av den sjuke.
  • Kurativ behandling har syftet att bota patientens akuta sjukdomstillstånd.
  • Palliativ behandling är lindrande behandling när bot inte längre är möjligt.
  • Aktiv dödshjälp är när man t.ex. med läkemedel aktivt förkortar en persons liv.
  • Passiv dödshjälp innebär att ett liv inte förlängs med medicinska och tekniska hjälpmedel.

 

Källa: Socialstyrelsen