loadingTraditionella suona-spelare: Kinesiska bönder spelar suona, ett traditionellt kinesiskt träblåsinstrument. (Foto: China Photos/Getty Images)
Traditionella suona-spelare: Kinesiska bönder spelar suona, ett traditionellt kinesiskt träblåsinstrument. (Foto: China Photos/Getty Images)
Shen Yun

Suona sätter extra krydda på DPA orkestern

Rosemarie Fruehauf, Epoch Times

Suona eller kinesisk oboe tar ofta den ledande rollen och sätter en extra kinesisk krydda på Divine Performing Arts orkester. Den används i många solostycken för att stödja de olika lustiga karaktärerna på scenen, exempelvis den till synes tokiga munken Jigong.

Den kinesiska oboen och den traditionella suona är träblåsinstrument som har många olika ansikten och en lång historia. Instrumentet som har dubbla rörblad och är koniskt formad är skuren i trä och kännetecknas av de sju hålen för fingrarna på framsidan och ett på baksidan. Träkroppen är täckt av kopparrör och ett mässingsbälte är försett på den nedre änden. 

Suona kan producera en mängd olika klanger. Den kan skapa en enormt skarp och gäll ton, så därför lämpar den sig bra att illustrera djupa känslor som glädje och sorg och därför är den väldigt populär vid bröllop, begravningar och inom militären. Men den kan vara mycket mjuk och sentimental, vilket beror på blåstekniken. Den används ofta som ett ackompanjemangsinstrument på regionala kinesiska operor. 

De tre delarna på en suona, röret, pipan och hornet kan plockas isär och användas separat, vilket skapar ännu fler möjligheter för spelaren. Kvitter, glädje och skarpt ljud (ljud som endast suona kan åstadkomma) är som förutbestämt att imitera fågelsång. Ett omtyckt suona solo stycke är “Visa sin vördnad för Phoenix” (“Bai Niao Chao Feng”) där hundratals olika fåglar höjer sina röster för att prisa den mystiske fågelkungen.

Suona har en tvågradig oktavskala enligt den kinesiska pentatoniska systemet, som inte följer den västerländska stämningen. När suonaspelaren uppträder tillsammans med en västerländsk orkester, tar han med sig mer än ett instrument för att kunna täcka alla de västerländska tonskalorna.

Under 1900-talet utvidgades tonerna på suona och en lägre och en högre suona skapades. En bas-suona kan vara längre än en meter och den minsta är endast några centimeter lång.

Som alla andra traditionella kinesiska instrument, daterar suona hundratals år tillbaka i tiden. Man tror att instrumentet har rötter från mellanöstern eller Indien, där flera liknande typer av instrument är kända, och därifrån spreds den under tredje århundradet till Kina. Varelser som spelar suona är avbildade bland buddhistiska gudomar i den 38:e grottan i Kizil grottorna i Baicheng i Xinjiang. Grottan grävdes fram under fjärde århundradet.

Efter 1500-talet blev suona ett kejserligt instrument i Mingdynastihovet och har sedan dess varit ett av de populäraste instrumenten bland Han-folket. Över ett 20-tal etnisk-kinesiska minoriteter spelar suona idag. Men den har också påträffats i över 30-tal andra länder i Asien, Afrika och Europa.

Med suona kan man genom olika tekniker åstadkomma många olika typer av blåsljud därför lämpar den sig bra som blåsinstrument och har också börjat användas inom jazz och rockmusik.

The Epoch Times är stolt sponsor av Divine Performing Arts 2009 World Tour. För mer information besök DivinePerformingArts.org, eller läs om showen som kommer till Sverige i mars på: www.divineshows.se

Översatt från engelska: http://en.epochtimes.com/n2/content/view/10269/

Mest lästa

Rekommenderat

loadingTraditionella suona-spelare: Kinesiska bönder spelar suona, ett traditionellt kinesiskt träblåsinstrument. (Foto: China Photos/Getty Images)
Traditionella suona-spelare: Kinesiska bönder spelar suona, ett traditionellt kinesiskt träblåsinstrument. (Foto: China Photos/Getty Images)
Shen Yun

Suona sätter extra krydda på DPA orkestern

Rosemarie Fruehauf, Epoch Times

Suona eller kinesisk oboe tar ofta den ledande rollen och sätter en extra kinesisk krydda på Divine Performing Arts orkester. Den används i många solostycken för att stödja de olika lustiga karaktärerna på scenen, exempelvis den till synes tokiga munken Jigong.

Den kinesiska oboen och den traditionella suona är träblåsinstrument som har många olika ansikten och en lång historia. Instrumentet som har dubbla rörblad och är koniskt formad är skuren i trä och kännetecknas av de sju hålen för fingrarna på framsidan och ett på baksidan. Träkroppen är täckt av kopparrör och ett mässingsbälte är försett på den nedre änden. 

Suona kan producera en mängd olika klanger. Den kan skapa en enormt skarp och gäll ton, så därför lämpar den sig bra att illustrera djupa känslor som glädje och sorg och därför är den väldigt populär vid bröllop, begravningar och inom militären. Men den kan vara mycket mjuk och sentimental, vilket beror på blåstekniken. Den används ofta som ett ackompanjemangsinstrument på regionala kinesiska operor. 

De tre delarna på en suona, röret, pipan och hornet kan plockas isär och användas separat, vilket skapar ännu fler möjligheter för spelaren. Kvitter, glädje och skarpt ljud (ljud som endast suona kan åstadkomma) är som förutbestämt att imitera fågelsång. Ett omtyckt suona solo stycke är “Visa sin vördnad för Phoenix” (“Bai Niao Chao Feng”) där hundratals olika fåglar höjer sina röster för att prisa den mystiske fågelkungen.

Suona har en tvågradig oktavskala enligt den kinesiska pentatoniska systemet, som inte följer den västerländska stämningen. När suonaspelaren uppträder tillsammans med en västerländsk orkester, tar han med sig mer än ett instrument för att kunna täcka alla de västerländska tonskalorna.

Under 1900-talet utvidgades tonerna på suona och en lägre och en högre suona skapades. En bas-suona kan vara längre än en meter och den minsta är endast några centimeter lång.

Som alla andra traditionella kinesiska instrument, daterar suona hundratals år tillbaka i tiden. Man tror att instrumentet har rötter från mellanöstern eller Indien, där flera liknande typer av instrument är kända, och därifrån spreds den under tredje århundradet till Kina. Varelser som spelar suona är avbildade bland buddhistiska gudomar i den 38:e grottan i Kizil grottorna i Baicheng i Xinjiang. Grottan grävdes fram under fjärde århundradet.

Efter 1500-talet blev suona ett kejserligt instrument i Mingdynastihovet och har sedan dess varit ett av de populäraste instrumenten bland Han-folket. Över ett 20-tal etnisk-kinesiska minoriteter spelar suona idag. Men den har också påträffats i över 30-tal andra länder i Asien, Afrika och Europa.

Med suona kan man genom olika tekniker åstadkomma många olika typer av blåsljud därför lämpar den sig bra som blåsinstrument och har också börjat användas inom jazz och rockmusik.

The Epoch Times är stolt sponsor av Divine Performing Arts 2009 World Tour. För mer information besök DivinePerformingArts.org, eller läs om showen som kommer till Sverige i mars på: www.divineshows.se

Översatt från engelska: http://en.epochtimes.com/n2/content/view/10269/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024