Enligt nya forskningsrön sker evolutionära förändringar hos arter plötsligt, istället för genom små, gradvisa förändringar som Darwins evolutionsteori hävdar.
Motstånd till förändring innebär att det är mer sannolikt att evolution inträffar utbrottsliknande genom extrema förhållanden i omgivningen, säger Jeffrey H. Schwartz, professor i antropologi vid University of Pittsburgh.
Enligt biologerna är cellerna skyddade av en armé av proteiner, vilket gör dem väldigt motståndskraftiga mot förändringar. Professor Schwartz menar därför att den darwinistiska idén om att djuren anpassar sig till omgivningen genom ständiga små mutationer i generna – det naturliga urvalet – går emot grundläggande cellbiologi. Bara extrem stress kan övervinna detta försvar och orsaka mutationer i cellerna.
Mutationerna kan ligga och slumra i flera generationer innan de plötsligt uppenbarar sig som ett nytt särdrag.
Förändringen kan lika gärna döda organismen som hjälpa den, säger professor Schwartz, så det är mer att organismen skakas om än att den anpassar sig till omgivningen.
Ytterligare bevis mot den gradvisa evolutionen finns i fossiler, säger professor Schwartz.
Om organismer utvecklades långsamt och kontinuerligt borde detta reflekteras i de fossila fynden. Det man faktiskt kan se är dock stora förändringar från en art till en annan.
De flesta forskare förklarar detta med att de ”felande länkarna” aldrig har upptäckts.
Professor Schwartz teori om Sudden Origin menar att det inte borde finnas några felande länkar.
Hans teori förklarar också hur komplexa strukturer som ögon kan framträda fullständigt utvecklade, istället för att gå igenom oräkneliga mindre utvecklade stadier.
Professor Schwartz senaste forskning, som publicerats i tidskriften Biological Theory, utmanar ytterligare den darwinistiska modellen genom att ifrågasätta de idéer som understödjer vår förståelse av när djuren framträdde och diversifierades.
1962 upptäckte biokemister det relativa ”släktskapet” för flera djur, däribland gorillor, kycklingar och fiskar, genom att testa deras blod.
De upptäckte att blodet hos fiskar minst liknade de andra arternas och drog därmed slutsatsen att fiskar måste ha avvikit från släktlinjen tidigare i historien än gorillorna, vilka var de som mest liknade människor.
I kombination med tanken om gradvis evolution använde forskarna de här testen för att ordna djur i familjeträd och tidsätta när olika grenar avvek.
Men om professor Schwartz har rätt och nya arter plötsligt dyker upp kan alla tidpunkterna vara felaktiga. Det som förvånat professor Schwartz mest är att ingen har utmanat denna idé tidigare.
”Det organiska livets historia är inte möjligt att demonstrera; det är mycket vi inte kan bevisa inom den evolutionära biologin och våra upptäckter kommer alltid att vara hypoteser”, säger han. Det finns en sann historia för livets evolution och det är inte troligt att vi någonsin verkligen kommer att få vetskap om den.
”Det viktigaste är att vi ifrågasätter bakomliggande antaganden, vare sig det handlar om molekyler eller någonting annat.”
Översatt från originalartikel på engelska.