Ny svensk forskning har kommit fram till att kopplingen mellan stress och stroke endast verkar finnas vid vissa typer av hjärninfarkter, vilket kan förklara de motstridiga resultaten i tidigare studier.
I ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har Katarina Jood, forskare och specialistläkare, tillsammans med medarbetarna Petra Redfors, Annika Rosengren, Christian Blomstrand and Christina Jern utfört den unika patientstudien.
I studien fick 600 hjärninfarktspatienter i åldrarna 18-69 år, svara på en enkät inom tio dagar efter insjuknandet. Patienterna kunde välja mellan sex olika alternativ för att ange hur stressade de känt sig före sin stroke, från ”aldrig stressad” till ”ständigt stressad under de senaste fem åren”.
Genom att jämföra resultaten med en frisk kontrollgrupp har man sett ett tydligt samband mellan långvarig självupplevd stress och stroke.
– Det verkar finnas ett samband mellan stress och stroke, men detta ska tolkas med stor försiktighet. Vi har frågat om självupplevd stress hos strokepatienterna, och det finns ju en risk att patienter som precis haft en hjärninfarkt minns fel eller övertolkar när det gäller stressnivån, säger Katarina Jood i ett pressmeddelande.
Flera tidigare undersökningar har dock inte kunnat påvisa samband mellan stress och stroke, och Göteborgsstudien visar nu att det endast tycks finnas ett samband vid vissa typer av hjärninfarkt.
– Vi kunde se att det finns en oberoende koppling mellan självupplevd psykologisk stress och stroke. Ett helt nytt fynd var att kopplingen mellan stress och stroke varierar mellan olika typer av hjärninfarkt, säger Katarina Jood.
Enligt studien finns det en koppling till stress i de fall där slaganfallet beror på åderförkalkning i halsens kärl eller proppar som uppstått lokalt i hjärnans mindre kärl. Kopplingen fanns också för de patienter där det inte gått att fastställa vad slaganfallet berodde på.
Forskarna kunde däremot inte se något oberoende samband med stress för de patienter som fått stroke på grund av en blodpropp från hjärtat.
Katarina Jood menar att man inte vet varför stress verkar spela en större roll för vissa typer av stroke, men det är ett viktigt fynd och det öppnar för fler studier för att ta reda på vilken betydelse stress spelar för uppkomsten av stroke.
Artikeln finns att läsa online i den vetenskapliga tidskriften BMC Medicin.
Fakta om stroke
Stroke kallas också slaganfall och beror i 85 procent av fallen på hjärninfarkt (så kallad ischemisk stroke) och i 15 procent av fallen på blödning i hjärnan. Patienten kan få rörelsehinder, känselstörningar och svårigheter att tänka och tala. Stroke är den vanligaste orsaken till långvarigt vårdberoende. Varje år drabbas 30 000 svenskar.
Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet
