Vi stressar mer och mer och allt fler studier bekräftar att stress är förödande för vår hälsa – både för kroppen och själen. Nu har resultaten från en ny studie visat att stress och även känslor av hopplöshet ökar risken för att insjukna i en demenssjukdom.
I dagens samhälle förväntas vi människor vara flexibla, ständigt tillgängliga och stresståliga. Ibland krävs det mer av oss än vad vi psykiskt klarar av. Dessutom bjuder livet oss på motgångar och livskriser. Vi kan bli stärkta av dem men olyckligtvis kan de också göra oss mer sårbara och mottagliga för demenssjukdomar.
I studien som leddes av Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet, har man undersökt 1449 personer som var i 50-års åldern när studien påbörjades. Deltagarnas känsla av stress och hopplöshet undersöktes då studien påbörjades och jämfördes sedan med deras kognitiva förmåga när de var i 70 års ålder.
– Det är mycket intressant att se en så tydlig koppling mellan de som genomgått livskriser i medelåldern, något som ofta leder till hopplöshetskänslor, och hur det påverkar försämringen av minnet och risken att drabbas av demenssjukdomar senare i livet, säger professor Kivipelto, i ett pressmeddelande från Hjärnfonden.
Forskarna kom fram till att de deltagare som hade en stark känsla av hopplöshet eller stress vid 50 års ålder, löpte två till tre gånger större risk att drabbas av demenssjukdomar senare i livet.
– Denna studie visar på ett unikt sätt hur otroligt viktigt det är att ta hand om våra hjärnor igenom hela livet, och att den vardagliga stressen som vi har vant oss vid kan få allvarliga konsekvenser för våra hjärnor på längre sikt, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare för Hjärnfonden.
Demenssjukdom innebär ett stort lidande både för den drabbade men också i hög grad för de anhöriga. Demens är också en av de vanligaste dödsorsakerna. I vårt land lider drygt 150 000 svenskar av någon demenssjukdom och de demenssjuka blir allt fler.
Om 50 år tror man att antalet patienter med Alzheimer sjukdom kan ha ökat med 70 procent.
– Forskning som denna studie är därför en viktig pusselbit för att upptäcka mer om riskfaktorer. Det handlar om att lära sig hur vi ska agera och där det krävs även lägga om vår livsstil för att minska risken att drabbas, fortsätter Gunilla Steinwall.
Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag från Hjärnfonden uppger en av tre svenskar att de ofta känner sig stressade. Tendensen visar också att stressen ökat i jämförelse med för fem år sedan. Arbetet uppges vara den främsta orsaken till stress.
När det gäller känslor av hopplöshet så har även de blivit vanligare. Hälften av de tillfrågade i Hjärnfondens undersökning hade under de senaste tio åren upplevt en längre period av hopplöshetskänslor.
– Att leva med en känsla av hopplöshet, depression eller att stressa mycket är inte samma sak som en förkylning som går över efter några veckor på sin höjd, utan kan få mycket mer långtgående konsekvenser än vi tidigare kunnat se. Det är ett mycket intressant resultat, inte minst på grund av att vi idag stressar mer och mer, säger Kivipelto.
Förutom det stora lidande som demenssjukdomarna för med sig innebär de stora kostnader för samhället. Enligt Hjärnfonden kostade redan 2005 vård och omsorg till demenssjuka i Sverige cirka 50 miljarder kronor om året – tio miljarder mer än försvarsmakten.
I andra västländer växer utgifterna för demensvården i samma takt. Enligt en studie genomförd i Storbritannien 2010 medför demenssjukdomar samhället lika stora kostnader som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och stroke tillsammans.
