Uppsala var fyllt av glädje och Linnéyra då mannen som systematiserade naturen firades med pompa och ståt. Både kejsarpar, kungapar och framstående vetenskapsmän från hela världen hade tagit sig till universitetsstaden.
Efter sex års förberedelser var det äntligen dags för den internationellt mest kände svensken genom tiderna, Carl von Linné, att fylla 300 år. Denna vecka är staden där han bott och arbetat i under femtio år – Uppsala – fylld av blommor, sång och andra aktiviteter till hans ära. Många uppsalabor var stolta men också glada över att få veta mer om denna mångsidige och karismatiske man.
Linné var inte bara botanist, zoolog och geolog, utan även läkare, friskvårdare, lärare, starkt troende och sökare efter andligt uppvaknande. Han inte bara studerade och kartlade växt- och djurriket utan även människans psykologi och beteendemönster. Carl Olof Jacobson, professor emeritus i Uppsala och även ordförande i Svenska Linnésällskapet var fascinerad över Linnés karaktär och öppna sinne
– På ett sätt så kombinerade han så många olika sidor, på ett sätt som jag tror var användbart. Många av hans idéer fungerar fortfarande. De används över hela världen och alla känner till dem. Han var också mycket inspirerande, vilket gav en känsla av att vara med honom i naturen.
Solen strålade då tusentals människor var närvarande vid ceremonin i domkyrkan i Uppsala på tisdagen, då minnet av Linné högtidlighölls. Gäster från hela världen hade kommit, och för Uppsalaborna var det en stor glädje att ta emot det svenska kungaparet tillsammans med Japans kejsare och kejsarinna.
Att kejsare Akihito rest så långt är mycket tack vare hans personliga intresse för Linné, som kommer av en av Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg och hans resa till Japan 1775-76. I Universitetsbiblioteket fick Akihito se breven som skickats till Thunberg från den dåvarande kejsarens hov.
– Jag såg dessa brev och blev djupt rörd av tanken att kommunikationen hade upprätthållits på detta sätt mellan japanska och svenska vetenskapsmän för så många år sedan, har Akihito skrivit i en artikel i tidskriften Science
Josefin Andersson och Nikki Revaniami hade kommit för att se kungligheterna och tyckte det var mycket spännande. De hade arbetat mycket med Linné iskolan.
Lena Reimert, trädgårdsmästare, ser festligheterna som mycket bra PR för Uppsala. För henne är Linné den stora fadern, som lärt henne allt om hur blomvärlden fungerar och är uppbyggd, och införde latinet så att vi har ett gemensamt språk för detta världen över.
Förutom kunskap om Linné, hoppas Mariette Maktelow, projektkoordinator för Linnéjubileet, även att jubileet leder till ett ökat intresse för miljöfrågor hos ungdomar över hela världen.
– Om vi kan skapa ett intresse för naturen, blir det lättare att känna kärlek till naturen, vi vill förstås rädda den här planeten tillsammans.