Stora förväntningar på FN/AU-styrkan i Darfur
Ledaren för Sudans befrielsearmés parti Ahmed Abdelshifar Yaqub blir omkramad av en medlem i den egyptiska delegationen vid Darfurförhanlingarna i Arusha, Tanzania. (Foto: AFP/Tony Karumba)


Sedan fredssamtalen mellan Darfurs stridande parter inleddes igår i Arusha, Tanzania, kommer föreberedelserna för FN:s och AU:s så kallade hybridstyrka att ta fart. Det mest akuta nu är att kunna erbjuda skydd och humanitärhjälp till fyra miljoner civila i den krigshärjade Darfurregionen i Sudan.

FN:s säkerhetsråds enhälliga beslut den 31 augusti om att skicka en styrka på 26 000 militärer och poliser till Darfur för att skydda civila mot beväpnade attacker, och andra fredbevarande uppgifter beskrevs som ”historisk” och ”utan motstycke” av generalsekreterare Ban Ki-moon.


Ett första steg

Beslutet om hybridstyrkan UNAMID (Förenta nationerna och Afrikanska unionens mission i Darfur) betraktas som ett första steg för att lösa problemet i Darfur som hittills har krävt fler än 200 000 liv och tvingat cirka två miljoner i flykt från våldsdåd och påstådd etnisk rensning i sitt eget land. Totalt behöver cirka fyra miljoner människor humanitärhjälp, enligt Förenta nationerna (FN).

UNAMID består av sammanslagna resurser från FN och AU. Det är den största fredbevarande insatsen någonsin, med cirka 19 500 militärer och 6 500 poliser under befäl av FN. Vid årsskiftet ska den nya FN-styrkan ersätta den nuvarande Afrikanska unionens fredbevarande styrka AMIS på cirka 7 000 man.


Mandat

FN:s chef för fredbevarande uppdrag Jean-Marie Guéhenno sade vid en pressträff i New York den 31 augusti att förväntningarna i Darfur är enorma. Fram till årsskiftet pågår oavbrutna aktiviteter för att bland annat rekrytera trupper, bygga upp militärläger och skaffa utrustningar. I oktober ska högkvarter och strukturer för ledning och styrning vara på plats.

UNAMID får mandat att bruka våld för att skydda civilbefolkningen, sin egen personal och andra humanitärhjälparbetare.

Jean-Marie Guéhenno sade att en styrka på 26 000 är en stor resurs och tillgång till transport- och stridshelikoptrar är viktig.

– Om något händer i Darfur finns det kapacitet att agera – och med beslutsamhet, sade Guéhenno.


Politisk lösning krävs

På säkerhetsrådets möte den 31 augusti sade Storbritanniens FN-representant Emyr Jones Parry att FN/AU-hybridstyrkan är ett viktig steg framåt, men för att freden ska rota sig i Darfur krävs en politisk lösning mellan alla stridande parter.

Frankrikes representant Jean-Marc de La Sablière sade att de kommande månaderna är avgörande för att kunna uppfylla de höga förväntningarna.

– UNAMID har mandat under kapitel 7 [i FN:s deklarationen] att använda våld för att förebygga beväpnande attacker mot civila och förebygga störningar av införande av fredsavtalet för Darfur, sade USA:s FN-representant Zalmay Khalilzad.

Fredsavtalet för Darfur undertecknades den 5 maj 2006 mellan den sudanesiska regeringen och Sudans befrielserörelse, den största av de tre rebellgrupperna. Avtalet kräver att regeringen avväpnar och upplöser regeringsstödda Janjawidmilisens men regeringen misslyckades med det.


Etnisk rensning

Sudan var tidigare, med stöd av sin största oljehandelspartner Kina, kallsinnigt till alla försök att skicka FN-styrkor till Darfur. Den sudanesiska regeringen har nu gått med på att ta emot FN-trupper.

Kina som har vetorätt i säkerhetsrådet har motsatt sig alla former av sanktioner och hävdat att Darfur är Sudans interna angelägenhet. Men under hårda internationella påtryckningar som bland annat vill brännmärka Pekingolympiaden nästa år som ”folkmordsolympiaden” fick den kinesiska regimen att mjuka upp sin ståndpunkt.

Hjälporganisationernas senaste rapporter visar att bristen på mat i Darfur har förvärrats. Regnperioden har orsakat de värsta översvärmningar någonsin i regionen och säkerhetsläget är lika allvarligt vilket gör att humanitär hjälp inte fungerar effektivt. Dessutom fortsätter sudanesiska trupper och Janjawidmilisen att bedriva etnisk rensning, enligt Aegis Trust, en engelsk organisation för förebyggande av folkmord.