loadingVår gåtfulla hjärna har fantastiska förmågor men är också ett komplicerat organ. Ännu finns inget botemedel för demenssjukdomar men ju tidigare man kan upptäcka dem desto bättre hjälp och vård kan man ge patienter. Tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera. På bilden ser vi en bild av hjärnan som tagits med magnetkamera. (Foto: AFP/Miguel Medina)
Vår gåtfulla hjärna har fantastiska förmågor men är också ett komplicerat organ. Ännu finns inget botemedel för demenssjukdomar men ju tidigare man kan upptäcka dem desto bättre hjälp och vård kan man ge patienter. Tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera. På bilden ser vi en bild av hjärnan som tagits med magnetkamera. (Foto: AFP/Miguel Medina)
Hälsa & Livsstil

Språktest kan avslöja demens

Susanne Larsson - Epoch Times

Vi lever allt längre vilket innebär att allt fler människor kommer att drabbas av någon form av demenssjukdom. Forskarna arbetar intensivt för att hitta diagnostiseringsmetoder för att ge tidig hjälp och behandling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet sett att språktest kan vara ett hjälpmedel för att upptäcka om en person drabbats av demens.

Demenssjukdomar innebär ett stort lidande för den drabbade och de anhöriga. Samtidigt är vården av demenssjukdom ett av samhällets största vård- och kostnadskrävande åtagande.

Demens är inte ett naturligt åldrande. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som tros orsakas av förändringar i hjärnvävnaden som sker i form av ansamling av ett slags protein, betaamyloid, som gör att signalerna mellan nervtrådarna förhindras och nervcellerna i vissa delar av hjärnan dör onormalt fort.

Det som gör demenssjukdom svår att diagnostisera i ett tidigt stadium är att symtomen kommer långsamt och smygande i takt med att nervcellerna i områden i hjärnan förtvinar. Sjukdomen kan därför ha pågått en lång tid innan patienten uppvisar de vanligaste symtomen som minnesvårigheter, problem med att hitta ord och störd tidsuppfattning.

Vid Karolinska Institutet har doktoranden Raffaella Crinelli tillsammans med sina kollegor undersökt hur hjärnans semantiska förmåga fungerar hos friska personer och hur den förändras vid demenssjukdom.

”Som logoped och språkintresserad har jag forskat för att bidra till att utveckla bättre diagnostiska verktyg för demens. Jag och mina kolleger har undersökt det semantiska minnet hos allt från unga friska till äldre med normal försämring av minnet och till dem som har utvecklat demens. Det har vi gjort genom olika språkliga och neurofysiologiska tester”, säger Raffaella Crinelli i ett pressmeddelande.

Forskarna använde sig av redan etablerade språktester som används vid demenssjukdom för att mäta den aktiva förmågan att finna ord. Här uppvisade de dementa en skadad förmåga att hämta ord som beror på en försämrad blodgenomströmning i hjärnan.

Sedan användes ett nytt språktest som forskarna tagit fram för att diagnostisera patienter med demenssjukdom. Här gällde det att testa hjärnans förmåga att automatiskt hitta rätta ordkombinationer som passar ihop, exempelvis ”stol + bord” men även abstrakta ord som ”ursprung + inledning”.

Forskarna såg att äldre friska var lika bra på att automatiskt hitta rätt ord som yngre människor. Förmågan fanns kvar även hos de med mild demenssjukdom men såg olika ut om patienterna hade Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium eller så kallad semantisk demens (bevarad talförmåga men problem med att förstå ords betydelse).

För att säkerställa diagnoserna tittade forskarna även på hur språktestets resultat överensstämde med markörer för hjärnans aktivitet och ett mått på blodgenomströmning.

”Vår forskning visar att enkla tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera”, säger Raffaella Crinelli.

Även tidigare studier har visat att demenssjukdom kan ge förändringar i hjärnan som kan ses så tidigt som tio år innan den drabbade får sin diagnos.

Det är forskare vid Lunds universitet som studerat ämnen som finns i ryggvätskan hos 140 personer med lättare minnesvårigheter. Ämnena som kallas biomarkörer anses ha betydelse för Alzheimers sjukdom. En speciell kombination av markörer, låga nivåer av ämnet beta-amyloid och höga nivåer av ämnet tau, indikerar en hög risk att drabbas av Alzheimer.

En annan studie som gjorts av forskare vid Washington University School of Medicine i USA, har visat att sömnproblem kan vara ett tidigt tecken på att alzheimersplack uppstår i hjärnan.

Nyligen konstaterade forskare vid Rush Medical Center i Chicago i USA att äldre människor som håller hjärnan i trim med exempelvis läsning, brevskrivning och sällskapsspel bevarar hjärnans funktioner bättre.

När de undersökte 152 äldre personer med en genomsnittsålder på 81 år, med magnetresonanskamera såg de hur vatten rör sig i olika riktningar i hjärnan. Forskarna konstaterade att ju mer mental aktivitet desto större var vattenflödet i hjärnan.

”Att hålla hjärnan i gång sent i livet ger positiva resultat”, säger Konstantinos Arfanakis, docent och en av forskarna bakom studien i en kommentar till Medical News Today.

Fakta om demens

Demens kan ha flera orsaker. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos den drabbade gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den sjuke ett så bra liv som möjligt och bromsa sjukdomens utveckling.

Den som lider av Alzheimers sjukdom kan behandlas med medicin som bromsar sjukdomens förlopp. Däremot går det inte att bota sjukdomen.

Behandlingen är inriktad på att ge ett så bra liv som möjligt, bromsa sjukdomens utveckling och underlätta för närstående.

Källa: Vårdguiden

Mest lästa

Rekommenderat

loadingVår gåtfulla hjärna har fantastiska förmågor men är också ett komplicerat organ. Ännu finns inget botemedel för demenssjukdomar men ju tidigare man kan upptäcka dem desto bättre hjälp och vård kan man ge patienter. Tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera. På bilden ser vi en bild av hjärnan som tagits med magnetkamera. (Foto: AFP/Miguel Medina)
Vår gåtfulla hjärna har fantastiska förmågor men är också ett komplicerat organ. Ännu finns inget botemedel för demenssjukdomar men ju tidigare man kan upptäcka dem desto bättre hjälp och vård kan man ge patienter. Tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera. På bilden ser vi en bild av hjärnan som tagits med magnetkamera. (Foto: AFP/Miguel Medina)
Hälsa & Livsstil

Språktest kan avslöja demens

Susanne Larsson - Epoch Times

Vi lever allt längre vilket innebär att allt fler människor kommer att drabbas av någon form av demenssjukdom. Forskarna arbetar intensivt för att hitta diagnostiseringsmetoder för att ge tidig hjälp och behandling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet sett att språktest kan vara ett hjälpmedel för att upptäcka om en person drabbats av demens.

Demenssjukdomar innebär ett stort lidande för den drabbade och de anhöriga. Samtidigt är vården av demenssjukdom ett av samhällets största vård- och kostnadskrävande åtagande.

Demens är inte ett naturligt åldrande. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom som tros orsakas av förändringar i hjärnvävnaden som sker i form av ansamling av ett slags protein, betaamyloid, som gör att signalerna mellan nervtrådarna förhindras och nervcellerna i vissa delar av hjärnan dör onormalt fort.

Det som gör demenssjukdom svår att diagnostisera i ett tidigt stadium är att symtomen kommer långsamt och smygande i takt med att nervcellerna i områden i hjärnan förtvinar. Sjukdomen kan därför ha pågått en lång tid innan patienten uppvisar de vanligaste symtomen som minnesvårigheter, problem med att hitta ord och störd tidsuppfattning.

Vid Karolinska Institutet har doktoranden Raffaella Crinelli tillsammans med sina kollegor undersökt hur hjärnans semantiska förmåga fungerar hos friska personer och hur den förändras vid demenssjukdom.

”Som logoped och språkintresserad har jag forskat för att bidra till att utveckla bättre diagnostiska verktyg för demens. Jag och mina kolleger har undersökt det semantiska minnet hos allt från unga friska till äldre med normal försämring av minnet och till dem som har utvecklat demens. Det har vi gjort genom olika språkliga och neurofysiologiska tester”, säger Raffaella Crinelli i ett pressmeddelande.

Forskarna använde sig av redan etablerade språktester som används vid demenssjukdom för att mäta den aktiva förmågan att finna ord. Här uppvisade de dementa en skadad förmåga att hämta ord som beror på en försämrad blodgenomströmning i hjärnan.

Sedan användes ett nytt språktest som forskarna tagit fram för att diagnostisera patienter med demenssjukdom. Här gällde det att testa hjärnans förmåga att automatiskt hitta rätta ordkombinationer som passar ihop, exempelvis ”stol + bord” men även abstrakta ord som ”ursprung + inledning”.

Forskarna såg att äldre friska var lika bra på att automatiskt hitta rätt ord som yngre människor. Förmågan fanns kvar även hos de med mild demenssjukdom men såg olika ut om patienterna hade Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium eller så kallad semantisk demens (bevarad talförmåga men problem med att förstå ords betydelse).

För att säkerställa diagnoserna tittade forskarna även på hur språktestets resultat överensstämde med markörer för hjärnans aktivitet och ett mått på blodgenomströmning.

”Vår forskning visar att enkla tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera”, säger Raffaella Crinelli.

Även tidigare studier har visat att demenssjukdom kan ge förändringar i hjärnan som kan ses så tidigt som tio år innan den drabbade får sin diagnos.

Det är forskare vid Lunds universitet som studerat ämnen som finns i ryggvätskan hos 140 personer med lättare minnesvårigheter. Ämnena som kallas biomarkörer anses ha betydelse för Alzheimers sjukdom. En speciell kombination av markörer, låga nivåer av ämnet beta-amyloid och höga nivåer av ämnet tau, indikerar en hög risk att drabbas av Alzheimer.

En annan studie som gjorts av forskare vid Washington University School of Medicine i USA, har visat att sömnproblem kan vara ett tidigt tecken på att alzheimersplack uppstår i hjärnan.

Nyligen konstaterade forskare vid Rush Medical Center i Chicago i USA att äldre människor som håller hjärnan i trim med exempelvis läsning, brevskrivning och sällskapsspel bevarar hjärnans funktioner bättre.

När de undersökte 152 äldre personer med en genomsnittsålder på 81 år, med magnetresonanskamera såg de hur vatten rör sig i olika riktningar i hjärnan. Forskarna konstaterade att ju mer mental aktivitet desto större var vattenflödet i hjärnan.

”Att hålla hjärnan i gång sent i livet ger positiva resultat”, säger Konstantinos Arfanakis, docent och en av forskarna bakom studien i en kommentar till Medical News Today.

Fakta om demens

Demens kan ha flera orsaker. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos den drabbade gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den sjuke ett så bra liv som möjligt och bromsa sjukdomens utveckling.

Den som lider av Alzheimers sjukdom kan behandlas med medicin som bromsar sjukdomens förlopp. Däremot går det inte att bota sjukdomen.

Behandlingen är inriktad på att ge ett så bra liv som möjligt, bromsa sjukdomens utveckling och underlätta för närstående.

Källa: Vårdguiden

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024