Språkpaket ska hjälpa samiskan att överleva
Giellaskurppo betyder språkpaket. Giella betyder språk och skurppo är ett lulesamiskt ord för paket. (Foto: Sametinget)


I kölvattnet av Sveriges assimileringspolitik jobbar samer för att återerövra sina språk. Många samiska föräldrar pratar själva inte samiska, men vill ge språket till sina barn. För att hjälpa samiska föräldrar har Samiskt språkcentrum publicerat nytryck av ett språkpaket, Giellaskurppo, som man kan få via mödra- och barnavårdscentraler runtom i landet.

– Det har blivit en trend att många samiska föräldrar vill ge sitt barn det samiska språket som en gåva. Många föräldrar har kanske inte språket själva, och man har olika funderingar – gör jag rätt, hur ska jag gå till väga? säger Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum.

Samiska förfäder ska begravas på nytt

Samiska språkpaketet innehåller bland annat fem artiklar om familjer som på olika sätt ger de samiska språken till sina barn. De delas ut i Norr- och Västerbotten, Jämtland, Dalarna och Stockholm, men kan även beställas via barn- och mödravårdscentraler i andra delar av landet.

För den tidigare föräldragenerationen var de samiska språken förbjudna, och barn som talade samiska i svenska skolan agades eller straffades. Den samiska kulturen skambelades.

”Det känns ju att språket har blivit fattigare, i alla fall terminologin kring natur.”

– Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum

– Man ville inte identifiera sig med samiska, utan då ville man istället identifiera sig med majoritetsbefolkningen, vilket gjorde att man övergav många seder och traditioner – framförallt språket.

Även om samiska barn nu har rätt att studera samiska i skolan så är det långt ifrån alla som får tillräcklig undervisning för att kunna bibehålla och utveckla språket. Många läser samiska som modersmålsundervisning utanför schemalagd undervisning, vilket enligt Samiskt språkcentrum är som konstgjord andning, även om det är bättre än ingenting.

Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum. (Foto: Sametinget)

Ingegerd Vannar, arbetsledare på Samiskt språkcentrum. (Foto: Sametinget)

Det är också svårt att hitta språklärare med pedagogisk utbildning för de små tjänsterna som modersmålsundervisningen är. Ofta är tjänsten på 10 procent, och har man ingen pedagogisk utbildning kan man inte undervisa i andra ämnen för att på så vis få en utökad tjänst.

I höstas fick Sameskolstyrelsen i uppdrag att anordna fjärrundervisning. Med fjärrundervisning har situationen lossnat lite, säger Vannar, men fortfarande kan man se platsannonser i vilka skolor söker lärare i samiska för en 10-procentstjänst.

”När skulle du någonsin lägga på en förälder att hitta en mattelärare?”

– Josefina Lundgren Skerk, ordförande i Sametingets språknämnd

Josefina Lundgren Skerk, ordförande i Sametingets språknämnd, berättar att hon ofta får telefonsamtal från förtvivlade föräldrar som säger att deras barn inte får läsa samiska. Det händer också att de ringer och berättar att skolan lägger på dem som föräldrar att hitta en lärare.

– När skulle du någonsin lägga på en förälder att hitta en mattelärare? Det händer ju inte. Men föräldrar ska hitta samiskalärare. De ska trycka på och trycka på och trycka på, och oftast, i mitten av terminen brukar det lösa sig, säger hon.

Det normala är att de samiska barnen i Sverige får 45 – 60 minuters språkundervisning i veckan.

– Det utvecklar eller återtar du aldrig ett språk på.

Josefina Lundgren Skerk ser det som att samiska barn fortfarande tvångsassimileras. De går till den obligatoriska skolan och vill lära sig samiska, men får inte den möjligheten, säger hon.

Josefina Lundberg Skerk. (Foto: Foto: Carl-Johan Utsi)

Josefina Lundberg Skerk. (Foto: Foto: Carl-Johan Utsi)

Det är upp till föräldrarna att se till att barnet får vara i en samisktalande miljö på fritiden. De får söka upp evenemang och besöka släkt och vänner för att ge sitt barn det lilla de kan få.

– Det går ju bättre om du bor på en ort där du har mer samiska runtomkring dig, kanske Kiruna eller Jokkmokk, där man hör mer samiska ute i samhället också. Men i Umeå exempelvis, där du inte hör språket när du går till affären eller när du träffar på någon på stan, då är det ju jättesvårt att komplettera en sådan situation så att barnet får höra eller ta del av det samiska språket. Det är näst intill omöjligt för föräldrarna. Då är det hemmet som blir den språkarenan, enbart, säger Ingegerd Vannar.

Det finns dock några samiska förskolor och skolor där barnen kan få språkbad, alltså en språkmiljö där barnet får användning av och får höra språket i verkliga situationer.

Enligt Samiskt språkcentrums lägesrapport från i fjol saknas det nationella mål för de samiska språken, såsom till exempel Norge har. Sametinget har själva ingen verklig makt att genomföra förändringar. Skollagen till och med försvårar arbetet med att återta språket.

”Synen på livet förändras beroende på vilket språk du pratar.”

– Josefina Lundgren Skerk, ordförande i Sametingets språknämnd

Språket är en central del i kulturen, säger Ingegerd Vannar. Det är en identitetsmarkör, och det finns också mycket kunskap i språket. Den påtvingade assimileringen till det svenska samhället har satt djupa spår i den samiska kulturen. Språket är så mycket mer än kommunikation, säger hon.

– De samiska begreppen har nog blivit färre. Med samiskan kunde man ju göra otroliga beskrivningar av situationen runtomkring med några få enstaka ord. Ska du göra samma sak med svenskan måste du använda många fler ord, och kan kanske ändå inte få samma betydelse. Så det känns ju att språket har blivit fattigare, i alla fall terminologin kring natur.

I Samiskt språkcentrums första lägesrapport från 2010 citerar man Robert Dixon’s The rise and fall of languages:

Varje språk har inkapslat sina talares världssyn 

Hur de tänker 

Vad de värderar högt 

Vad de tror på 

Hur de klassificerar världen omkring sig 

Hur de ordnar sina liv 

När ett språk dör ut går en del av den 

mänskliga kulturen förlorad för alltid.

Synen på livet förändras beroende på vilket språk du pratar. Det är så mycket värderingar och kunskap som förmedlas bara genom orden, vad de betyder och hur man pratar om någonting, säger Josefina Lundberg Skerk.

–  I nordsamiskan är ordet för fiska och jaga samma ord som att fråga om någonting eller be om något. Du frågar ju naturen efter fisk. Det är ett element av religion i det här, det är en väldigt annan syn på jakt. Då vill man ju att de barn som vill få tillgång till det här ska få det också, säger Skerk.

Renens vinterbete en ödesfråga för storslagna fjäll

På senare år har Ingegerd Vannar märkt av ett större intresse från föräldrar som vill lära sina barn samiska och låta dem bli tvåspråkiga. Hon tror att många faktorer spelar in. Det händer mycket i det samiska samhället, och även den svenska minoritetspolitiken har betydelse, säger hon. Första upplagan av Giellaskurppo tog snabbt slut. Det visar att det är viktigt att satsa på samiska föräldrar.

– Det går framåt, det gör det, men språkprocessen är en långsam process och man vill ju att det ska gå snabbare. Men ja, ibland står det still. Det är då man känner frustrationen, säger Ingegerd Vannar.

Giellaskurppo

Giellaskurppo Ungdomsförbundet Sáminuorra tog 2015 fram ett samiskt språkpaket kallat Giellaskurppo. Giellaskurppo är i första omgången ämnat utdelat till på mödravårds- och barnavårdscentraler i Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands-, Dalarnas samt Stockholms läns landsting.

Giellaskurppo innehåller en CD med visor och ramsor, intervjuer med familjer och experter samt många länkar till förlag, barnprogram etc. Syftet är ett ökat samiskt språkanvändande mellan förälder och barn. Nu har Samiskt språkcentrum tagit över material och rättigheter inför nytryck.

Källa: Samiskt språkcentrum

De samiska språkens situation

I Unescos “Atlas of the World’s Languages in danger” beskrivs språksituationen för de samiska språken. För umesamiskan är det kritiskt, detsamma för pite-/arjeplogsamiskan. Sydsamiskan och lulesamiskan är svårt hotade medan situationen för nordsamiskan kan beskrivas som osäker.

Källa: Samiskt språkcentrum