Spioneri utgör ett hot mot Sverige än idag


Svensk militär som deltar i insatser utomlands kan själva bidra till att fienden får tillgång till information, vilken sedan kan vändas mot den svenska insatsstyrkan, uppger Försvarsmakten.

Idag är intresset från främmande makt  stort, speciellt riktar det sig mot Försvarsmaktens kvalificerade vapensystem. Flera aktörer har försökt att skaffa sig information genom att söka upp Försvarets personal för att värva dem. Informationsinhämtning sker även via signalspaning från luft och vatten.

År 2007 var också hotet mot svenska insatser utomlands högt och det är det fortfarande. Flera aktörer spionerar på den svenska Försvarsmakten i insatsområdena. Efter 2007 skärptes vaksamheten hos de svenska officerarna och soldaterna, men, skriver Försvarsmakten på sin hemsida på torsdagen, ”det finns alltjämt en aningslöshet”.

Aningslösheten tar sig uttryck i att den svenska militärpersonalen inte inser riskerna med spioneri eller varifrån det kan komma. En annan riskkälla är att information och bilder aningslöst publiceras på internet.

Internet har blivit något av en guldgruva för underrättelseinhämtningen. Den svenska säkerhetstjänsten konstaterar att Facebook har använts i det syftet. Därigenom kan enskilda medarbetare bidra till kartläggningen av den information som den spionerande vill åt.

– I de internationella insatserna kan informationsförluster också ha en direkt påverkan på säkerheten för den svenska personalen, säger John Daniels, chef för säkerhetskontoret vid den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, på Försvarets hemsida.

På vilket sätt säkerheten i Sverige kan påverkas uppgav John Daniels till Sveriges radio under torsdagen;

–Ja, naturligtvis kan det skada våra försvarsförberedelser om vi pratar i Sverige. Om vi tittar internationellt, till exempel i Afghanistan, så kan det ju rent konkret inebära att de utsända svenska pojkarna och flickorna råkar illa ut om vi blir av med hemlig information som vi vill skydda; om våra operationer och andra saker som kan skada vår insats där, sade John Daniels.

 

 

Om MUST

Efter kalla krigets dagar förändrades hotbilden mot Sverige. Numera är motståndaren diffus och kan komma från militärt eller civilt håll, eller bestå av en blandning av de båda. Det är inte enbart stater som är intresserade av Sverige utan även organisationer såväl som enskilda individer.

Hotbilden som den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, måste identifiera och kartlägga ändrades efter 11 september, 2001. Numera är det terrorism, spridningen av massförstörelsevapen och informationsoperationer som MUST arbetar med.