Spårlöst försvunnen i Bangladesh
Medlem av elitstyrkan Rapid Action Battalion i Bangladesh håller vakt. (Foto: Munir Uz Zaman/AFP/Getty Images)


Mohammed Salim Mian var fruktförsäljare i Bangladesh. Han försvann under ett besök hos en vän 2010 då han blev gripen av en polis från elitstyrkan. Hans familj har inte sett eller hört ifrån honom sedan dess.

Salims fru letade efter honom på bårhus, sjukhus, polisstationer och fängelser i Bangladesh, men han var spårlöst borta. När en domstol fick höra ärendet om hans försvinnande blev de konfunderade över landets statsåklagares agerande.

I de flesta länder skulle detta scenario verka som en bisarr händelse och kanske man till och med skickar ut sökteam för att leta, men enligt den asiatiska kommissionen för mänskliga rättigheter är sådana här försvinnanden alltför vanliga i Bangladesh.

Mängder av människor har mystiskt försvunnit, ofta är människor som påstår sig vara brottsbekämpande agenter eller tillhör anti-terrorenheter inblandade. Förra året rapporterades det att 32 personer försvann spårlöst och under 2010 försvann 18 personer.

”När media och människorättsgrupper skriver om försvinnanden förnekas de konstant av polisen och deras politiska herrar,” sade kommissionen. Oliktänkande och liknande, fastnar ofta ”som möss i en fälla” i Bangladesh, tillade gruppen. Det sydostasiatiska landet anses vara bland de fattigaste i världen.

De försvunnas familjemedlemmar blir ofta hotade av olika myndighetsutövare som elitstyrkan Rapid Action Battalion, polis och underrättelsetjänst för att hålla tyst om vad som hänt, sade gruppen.

Vad det gäller de saknade personerna har det inte funnits en enda trovärdig utredning av myndigheterna i Bangladesh, tillade kommissionen och lägger ansvaret framför allt på Rapid Action Battalion, en elitorganisation mot brottslighet och terrorism, som flera människorättsgrupper beskyller för att använda tortyr och genomföra utomrättsliga avrättningar.

Problemet verkar också ha nått de högre nivåerna i Bangladesh regering, även domstolarna, sade kommissionen.

”Domstolarna i Bangladesh, som är konstitutionellt skyldiga att skydda folkets rättigheter, fullgör mestadels sin uppgift genom att arkivera de statliga agenternas uttalanden där de förnekar sin inblandning i kidnappningar och försvinnanden” sade gruppen. Domstolarna borde istället döma förövarna och hålla dem ansvariga.

I exemplet med Salim, fruktförsäljaren, ”fanns det inget juridiskt förfarande som kan knytas till hans försvinnande” sade gruppen. Och senare, vid en utfrågning om hans försvinnande, pläderade statsåklagaren för poliserna och använde deras vittnesmål där de förnekar allting under rättegången.

Salims kusin, Mohammad Ali Hossain och hans vän Mainul Islam, som också fängslades den där dagen år 2010, berättade att de fördes bort iförda handbojor och ögonbindlar. Salim fördes bort i en annan bil.

Ali hade frågat antiterrorpolisen som förhörde honom, fortfarande med ögonbindel, och fått reda på att Salim och Islam var målet och polisen hotade med att anklaga honom för mord, enligt människorättsgruppen. Han satt häktad i åtta dagar.

Området i närheten av huset där de bodde var avspärrat och blockerat av Rapid Action Battalion.

Rättighetsgruppen uppmanade Bangladesh att undersöka försvinnandena, annars har de styrande politikerna ”genom att stödja polisens laglöshet och Rapid Action Battalion, som i själva verket domineras av de väpnade styrkorna i Bangladesh, etablerat en sanning: att de inte tillhör folket.”

Översatt från engelska.