Spänd segerdag i Tallinn
(Foto: AFP / Dimitar Dilkoff)


Det innebar slutet på nazismen. Men också början på kommunismen.

I ett splittrat Estland är andra världskrigets slut i dag mer aktuellt än på länge.

Över hela den forna Sovjetunionen firades det på onsdagen segerdagen – minnet av den tyska kapitulation som undertecknades den 9 maj 1945, klockan 00.43, rysk tid.

I Baltikum har dagen samtidigt ännu en dimension.

För Estland, Lettland och Litauen betydde andra världskrigets slut inte bara att Tyskland besegrats, utan också att de tre tidigare självständiga staterna inkorporerades i en sovjetisk diktatur som skulle vara i ytterligare 46 år.

Protester

Minnet av den tiden är fortfarande påtaglig, framför allt i Estland som de senaste två veckorna skakats av striden om bronssoldaten, det omstridda sovjetiska krigsmonument som nu flyttats från centrala Tallinn till en krigskyrkogård.

I den estniska huvudstaden rådde en avvaktande spänning. Den stora ryska minoriteten anslöt sig i stora skaror till bronssoldatens nya position för att lägga ned blommor till minne av de stupade, men samtidigt också i protest mot den diskriminerande behandling de anser sig utsatta för av Estlands regering.

Poliser överallt

Myndigheterna gjorde sitt för att förebygga kravaller likt dem som inträffade den 26-28 april. Restriktioner hade införts för alkoholförsäljningen, osanktionerade massmöten förbjöds och poliser i limefärgade västar syntes överallt.

Spåren av upploppen för knappt två veckor sedan syns fortfarande. ”Det är öppet”, står skrivet på stora skyltar på träplanken som satts upp för att täcka de krossade skyltfönstren på apoteken och klädaffärerna på Pärnuvägen i centrala Tallinn.

Bara bokhandeln bredvid är orörd.

På krigskyrkogården håller bronssoldaten på att dränkas i röda och vita blommor. En strid ström av människor har anlänt under hela förmiddagen för att hedra de stupade. Längst fram tronar två gigantiska kransar i de ryska färgerna rött, vitt och blått från Rysslands ambassad och förvaltningen i Pskov, det ryska län som gränsar mot Estland.

Ilskan är stor över den estländska regeringens agerande.

-Snart vill de väl att vi ska bära den här, säger Aleksandr Dorofejev och tar fram en gul pappstjärna ur kavajfickan med texten ”vene” – ryss.

-Eller texten ”ockupant” på ryggen, fyller Julija Adamson i.

Aleksandr och Julija hoppas att dagen och kvällen ska bli lugn. De fördömer kravallerna för två veckor sedan, men säger att regeringen måste be om ursäkt för att återskapa förtroendet mellan landets ester och ryssar. Båda betonar att striden är internt estländsk.

-Alla utländska journalister talar om Rysslands agerande hit och dit, men Putin bryr sig egentligen inte alls om oss. Det här är vårt problem och handlar om vår regering, säger Aleksandr.

-Vi är inte från Ryssland, vi är estländska ryssar, säger Julija.