När man såg fiskmåsar förr i tiden var det oftast ett tecken på annalkande storm på havet. Numera är det ett tecken på att det är dags att tömma soptunnorna. Precis som många andra saker i naturen har måsarnas beteende förändrats på grund av människan och den miljö som vi har skapat.
Doktor Stephen Newton som arbetar med miljöfrågor som rör sjöfåglar på Birdwatch Ireland förklarar varför fiskmåsar håller på att gå miste om både sitt namn och sin naturliga livsmiljö. Enligt Newton är den främsta orsaken till förändringen brist på fisk i havet, därmed har måsarna tvingats anpassa sig till sin omgivning.
Antalet fiskmåsar har i allmänhet minskat dramatiskt under de senaste decennierna av olika anledningar. Newton uppskattar att antalet kan ha sjunkit med närmare 90 procent.
– De flesta av måsarna som man ser sitta på soptunnorna är förmodligen gråtrutar, som är de största, med silverglänsande grå vingar och gula näbbar med en röd prick på spetsen av näbben. De är faktiskt med på den röda listan över hotade fåglar i Irland. Förr fanns det 100 000 par av dem runt om i landet och oftast häckade de på öar och klippor, sade Newton.
När Birdwatch Ireland gjorde sin senaste kontrollräkning år 2000 hade antalet sjunkit till cirka 5 000 häckande par. Enligt Newton beror minskningen delvis på mänsklig inblandning, bland annat säkerhetsfrågor. En stor koloni på Lambay Island nästan utplånades för den ansågs vara ett hot för flygplanen på Dublins flygplats. In- och utflygning till flygplatsen passerade över ön. De var rädda att det var för många fåglar så en stor del av dem förgiftades. Det här hände för 20 till 30 år sedan men antalet fåglar har aldrig riktigt återhämtat sig efter denna utgallring.
Under tiden har många måsar kommit på att det finns enklare sätt att leva än på havet. I städerna är det lätt att få tag på mat, så de slår sig ner på hustaken och spanar efter soptunnor istället.
– Med tanke på att haven i allmänhet är ganska utfiskade äter de resterna från våra matbord istället. Det är svårt att få tag på deras naturliga föda så de har antagit en ny livsmiljö. Om man ser det ur deras synvinkel så är ett hus precis som en ö. Det har ett tak där de kan bygga bo, det finns mat runtomkring och rovdjur som rävar kan inte ta sig dit för att stjäla deras ägg och ungar. Hus med tak och skorstenar där de kan häcka ser ut som klippor och öar och matförsörjningen finns där nere på gatan så en del av dem väljer stadslivet, sade Newton.
Måsarna har lärt sig de nya vanorna. ”Om man växer upp på ett tak är man mer benägen att leta efter ett hus än en ö mitt i havet till sitt bo. Så det blir en återkoppling – ungen söker sig tillbaka till hustaken”.
– Ju mer framgångsrika stadsmåsarna är desto större del av populationen blir de. Det här har inträffat i hela nordvästra Europa. Här i Irland är problemet inte så stort, det är mycket värre i Storbritannien. I en del städer har de kolonier med tusentals par som häckar på taken, sade Newton.
Bristol och Aberdeen är de två städer som är värst drabbade av sopmåspopulationer i Storbritannien.
Det har alltid funnits en ganska liten population som lever på taken i Dublin under de senaste 30 åren, särskilt i områden som Howth, Balbriggan och Skerries och även andra områden över hela Irland. Men Newton förutspår att antalet kommer att växa i framtiden.
– Nästa problem är att vi måste göra en ny kartläggning av fåglarna. Det är verkligen en uppgift som står högt på min lista eftersom många människor klagar på dem. De tycker att de är skräniga, smutsiga och skrämmer barnen. De smutsar också ner folks tvätt. Folk ringer och frågar "vad kan vi göra?” Men alla fågelarter är skyddade i Irland, i synnerhet under häckningstiden. Det finns åtgärder du kan vidta när häckningssäsongen är slut för att hindra dem från att komma tillbaka och häcka på ditt tak nästa år, sade Newton.
Så fort fåglarna börjat bygga bo är det emot lagen att ingripa. Newton föreslår att man täcker över skorstenen och rensar hängrännorna innan häckningen börjar. Tyvärr har fåglarnas häckningsvanor förändrats genom åren i takt med våra förändrade matvanor.
– Vi slänger mycket mer skräp, äter mer take-aways och så vidare, fåglarna utnyttjar bara det här. Det är samma sak med urbana rävar och andra stadslevande djur. De skulle kunna vara en stor konkurrent till stadsmåsarna, men måsarna kan leva utom räckhåll på hustaken, sade han.
Birdwatch Ireland försöker organisera en ny kartläggning av stadsmåsar som troligen kommer att påbörjas nästa år.
Översatt från engelska
