loadingDet är en utmaning för vår civilisation att hitta sätt att hantera problematiken med det växande sopberget. (Foto: AFP)
Det är en utmaning för vår civilisation att hitta sätt att hantera problematiken med det växande sopberget. (Foto: AFP)
Vetenskap

Sopor omvandlas till energi med ny teknik

Omid Ghoreishi, Epoch Times Kanada

Att omvandla sopor till energi är ingen ny idé men alternativet får alltmer uppmärksamhet i och med att soptippar blir impopulära och ny teknik utvecklas.

Förbränningstekniken som användes på 1980-talet och tidigare, där soporna brändes vid höga temperaturer, blev impopulär i Kanada på grund av höga driftskostnader och de gaser som släpptes ut.

Under de senaste decennierna har emellertid lösningar där sopor omvandlas till energi kommit längre och är nu de metoder som föredras för att hantera den växande mängden sopor på många platser i världen.

I Kanada och USA har många kommuner redan startat projekt med modern teknik för förgasning av sopor och många betraktar det som ett genomförbart alternativ. Vid förgasning är den mängd syre som krävs under processen begränsad, till skillnad från förbränningstekniken.

– Under det senaste årtiondet har den [tekniken för omvandling av sopor till energi] förbättrats enormt. Folk har dessutom varit beredda att spendera mer pengar på tekniken, säger professor Lambert Otten, chefsingenjör på University of Guelph i Kanada, som också är forskare inom sophantering.

– De moderna fabriker som byggts och drivs runt om i världen fungerar bra. Utsläppen är extremt låga… de är verkligen inte dåliga för miljön, säger Otten.

I Ottawa har Plasco Energy Group byggt en förgasningsfabrik som nu är i testskedet och förväntas kunna ta hand om ungefär 85 ton per dag när den tagits i drift fullt ut.

Staden har tecknat ett långsiktigt kontrakt med Plasco och kommit överens om att betala 40 dollar för varje ton som tas om hand.

– Mängden sopor som hanteras i den här fabriken kommer att bli 85 ton om dagen eller knappt 30 000 ton om året. Det är tio procent av det som idag hamnar på stadens egen soptipp och ungefär en procent av det som hamnar på samtliga [soptippar], säger Rod Bryden, VD på Plasco Energy Group.

Bryden säger att företaget också har projekt i andra delar av världen, och kan komma att arbeta med andra kommuner i Kanada.

Förra året tillkännagav staden Edmonton att man planerar att bygga en förgasningsanläggning för 87 miljoner dollar, som projekteras för att tas i drift 2010.

Med hjälp av fabriken ska återvinningsgraden, det vill säga andelen sopor som hanteras på annat sätt än genom förbränning eller deponering på soptipp, ökas från dagens 60 procent till 90 procent.

– Vi undersöker metoder för att öka vår återvinningsgrad och därmed minska vårt beroende av soptippar ännu mer och förgasning verkar vara ett av de mest genomförbara alternativen, säger Connie Boyce, som ansvarar för kontakten med Edmontons sophanteringsorganisation.

– Vi har genomfört några studier av genomförbarheten… vi tittade på flödet av sopor och vilka typer av material vi för närvarande skickar till soptippen, och det materialet passar bra för förgasning. Det är ett material som fungerar väl som råmaterial i den här processen.

Boyce, som menar att staden Edmonton i dag återvinner som mycket som är möjligt av soporna, säger att de inte förväntar sig så mycket opposition mot det nya projektet eftersom det är ett ”miljömässigt förnuftigt beslut”.

– Miljövinsterna överstiger vida de frågetecken som finns och de negativa konsekvenserna, säger Boyce.

Men Rod Muir, förkämpe för återvinning på miljöorganisationen Sierra Club, är dock inte övertygad.

Muir säger att trots att tekniken förs fram som ett sätt att lösa sopproblemet så är det i realiteten ett ineffektivt och kostsamt sätt att producera el.

Tekniken avleder också uppmärksamheten från återanvändning och återvinning. Muir tror att upp till 90 procent av soporna kan återvinnas.

– I slutänden handlar det om hur mycket man vill arbeta med återvinning och jag tror att detta till slut blir en ursäkt för att inte göra det mer seriöst för folk, att inte vara uppriktiga mot dem och motivera dem mer.

Professor Otten håller med om att allting som kan återvinnas, såsom pappersprodukter, inte ska ingå i energiutvinningen från sopor.

– Om man kan återvinna sådana saker ska man ur ekonomisk synvinkel eller åtminstone ur energimässig synpunkt och miljöuthållighetssynpunkt göra det i första hand, säger han.

– För återstoden, de saker som inte kan återvinnas som det inte finns någon marknad för, är [energiutvinning ur sopor] ett mycket bra val. Men man måste ha mycket stora mängder återstående sopor innan man kan göra det ekonomiskt möjligt.

Läs gärna engelsk version.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDet är en utmaning för vår civilisation att hitta sätt att hantera problematiken med det växande sopberget. (Foto: AFP)
Det är en utmaning för vår civilisation att hitta sätt att hantera problematiken med det växande sopberget. (Foto: AFP)
Vetenskap

Sopor omvandlas till energi med ny teknik

Omid Ghoreishi, Epoch Times Kanada

Att omvandla sopor till energi är ingen ny idé men alternativet får alltmer uppmärksamhet i och med att soptippar blir impopulära och ny teknik utvecklas.

Förbränningstekniken som användes på 1980-talet och tidigare, där soporna brändes vid höga temperaturer, blev impopulär i Kanada på grund av höga driftskostnader och de gaser som släpptes ut.

Under de senaste decennierna har emellertid lösningar där sopor omvandlas till energi kommit längre och är nu de metoder som föredras för att hantera den växande mängden sopor på många platser i världen.

I Kanada och USA har många kommuner redan startat projekt med modern teknik för förgasning av sopor och många betraktar det som ett genomförbart alternativ. Vid förgasning är den mängd syre som krävs under processen begränsad, till skillnad från förbränningstekniken.

– Under det senaste årtiondet har den [tekniken för omvandling av sopor till energi] förbättrats enormt. Folk har dessutom varit beredda att spendera mer pengar på tekniken, säger professor Lambert Otten, chefsingenjör på University of Guelph i Kanada, som också är forskare inom sophantering.

– De moderna fabriker som byggts och drivs runt om i världen fungerar bra. Utsläppen är extremt låga… de är verkligen inte dåliga för miljön, säger Otten.

I Ottawa har Plasco Energy Group byggt en förgasningsfabrik som nu är i testskedet och förväntas kunna ta hand om ungefär 85 ton per dag när den tagits i drift fullt ut.

Staden har tecknat ett långsiktigt kontrakt med Plasco och kommit överens om att betala 40 dollar för varje ton som tas om hand.

– Mängden sopor som hanteras i den här fabriken kommer att bli 85 ton om dagen eller knappt 30 000 ton om året. Det är tio procent av det som idag hamnar på stadens egen soptipp och ungefär en procent av det som hamnar på samtliga [soptippar], säger Rod Bryden, VD på Plasco Energy Group.

Bryden säger att företaget också har projekt i andra delar av världen, och kan komma att arbeta med andra kommuner i Kanada.

Förra året tillkännagav staden Edmonton att man planerar att bygga en förgasningsanläggning för 87 miljoner dollar, som projekteras för att tas i drift 2010.

Med hjälp av fabriken ska återvinningsgraden, det vill säga andelen sopor som hanteras på annat sätt än genom förbränning eller deponering på soptipp, ökas från dagens 60 procent till 90 procent.

– Vi undersöker metoder för att öka vår återvinningsgrad och därmed minska vårt beroende av soptippar ännu mer och förgasning verkar vara ett av de mest genomförbara alternativen, säger Connie Boyce, som ansvarar för kontakten med Edmontons sophanteringsorganisation.

– Vi har genomfört några studier av genomförbarheten… vi tittade på flödet av sopor och vilka typer av material vi för närvarande skickar till soptippen, och det materialet passar bra för förgasning. Det är ett material som fungerar väl som råmaterial i den här processen.

Boyce, som menar att staden Edmonton i dag återvinner som mycket som är möjligt av soporna, säger att de inte förväntar sig så mycket opposition mot det nya projektet eftersom det är ett ”miljömässigt förnuftigt beslut”.

– Miljövinsterna överstiger vida de frågetecken som finns och de negativa konsekvenserna, säger Boyce.

Men Rod Muir, förkämpe för återvinning på miljöorganisationen Sierra Club, är dock inte övertygad.

Muir säger att trots att tekniken förs fram som ett sätt att lösa sopproblemet så är det i realiteten ett ineffektivt och kostsamt sätt att producera el.

Tekniken avleder också uppmärksamheten från återanvändning och återvinning. Muir tror att upp till 90 procent av soporna kan återvinnas.

– I slutänden handlar det om hur mycket man vill arbeta med återvinning och jag tror att detta till slut blir en ursäkt för att inte göra det mer seriöst för folk, att inte vara uppriktiga mot dem och motivera dem mer.

Professor Otten håller med om att allting som kan återvinnas, såsom pappersprodukter, inte ska ingå i energiutvinningen från sopor.

– Om man kan återvinna sådana saker ska man ur ekonomisk synvinkel eller åtminstone ur energimässig synpunkt och miljöuthållighetssynpunkt göra det i första hand, säger han.

– För återstoden, de saker som inte kan återvinnas som det inte finns någon marknad för, är [energiutvinning ur sopor] ett mycket bra val. Men man måste ha mycket stora mängder återstående sopor innan man kan göra det ekonomiskt möjligt.

Läs gärna engelsk version.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024