Sömnens och drömmarnas betydelse är fortfarande olösta gåtor
”Månen kan i drömmarna symbolisera en uråldrig kvinnosymbol och representera den feminina räckvidden, det moderliga, den omedvetna själen med all sin mystik, och känslolivet”, skriver Obrad Doncic i boken Drömsymboler. (Foto: Manan Vatsyayana/AFP).


De flesta experter anser att drömmen har en viktig funktion för vår psykiska hälsa. Men fortfarande lever vi i okunnighet om drömmarnas egentliga betydelse för vårt välbefinnande och har drömmarna något att säga oss?

När solen gick ner gick också våra förfäder till vila. Människorna visste att faror kunde lura ute i nattens mörker. Medan vilda djur och ljusskygga varelser strök runt under månens sken sov människorna djupt, trötta efter dagens vedermödor.

Idag lever vi i ett ständigt vaket samhälle som lockar till nattliga aktiviteter. En god natts sömn är inte självklar för alla. Sömnen som borde vara naturlig för människan är gäckande och svåråtkomlig för de som lider av sömnstörningar i olika former. Under de senaste decennierna har vi minskat vår nattsömn med nästan en timme och ännu vet man inte riktigt vad det kan ha för framtida effekter på hälsan.

Efter en lång dags vakenhet längtar kroppen efter att få sova. Vår hjärna behöver vila och många kroppsfunktioner måste återhämta sig. Sömnen är nödvändig för människan.

Problem med sömnen kan vara den första indikatorn på att vi är stressade eller på väg att gå in i en depression. Ju mer vi är igång mentalt desto svårare är det att varva ner för att kunna somna. En hektisk dag medför dessutom ofta att det är svårt att nå djupare sömnstadier och sömnen blir ytligare med fler uppvaknanden.

Frågan är hur många timmars sömn behöver vi för att återhämta oss så vi klarar av dagens plikter med förnyade krafter? Experterna dryftar fortfarande frågan. Det finns individer som säger sig må bra av och klara sig på fyra till fem timmars sömn per natt medan andra behöver åtta till nio timmar för att klara dagens aktiviteter.

Under natten pendlar vi mellan olika sömntillstånd, från insomningsstadium då vi är lättväckta, till faser då vi sover mycket djupt. Under perioder av den så kallade REM-sömn drömmer vi livliga drömmar.

Drömlivet är ett kapitel för sig. Många forskare har försökt lösa drömmarnas gåta. Varför drömmer vi och har drömmarna något budskap att förmedla till oss?

Kanske kan man tycka att nattens drömmar ter sig som ett surrealististiskt sammelsurium men sedan tidernas begynnelse har människans försökt att tyda drömmarnas betydelse utifrån olika kulturella perspektiv. En gemensam nämnare var att de trodde att drömmarna bar budskap från andevärlden och de högre makterna.

I vår moderna historia har drömforskningens pionjär, österrikaren Sigmund Freud (1856-1939), spelat en stor roll när det gäller att förstå våra drömmar. Freud var läkaren som gjorde sig känd som psykoanalysens grundare. Han ansåg att drömmarna var produkter från det mänskliga psyket som kunde härledas från barndomen.

En annan betydelsefull drömforskare var en schweizisk psykiater Carl Gustav Jung (1875-1961), han trodde att drömmarna reflekterade minnen från långt tillbaka i det förflutna, ända till människans ursprung. Jung ansåg också att drömmarna kunde blicka in i framtiden.

Det pågår intensiv sömnforskning idag och ännu har vi inte löst frågorna kring sömnen och drömmens betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa. Men i det samhälle vi har idag, där det materiella livet har fått allt större betydelse, kanske vår sömn och våra drömmar tjänar som verktyg till hjälp för oss när vi vill blicka in i vårt inre själsliv. Tecken på försämrad sömn kan vara en väckarklocka och drömmarna kan, om man så vill, tjäna som symboler och vägledare till hjälp för oss för att reflektera över om vi är på rätt väg i livet.

Obrad Doncic, psykolog och författare skriver några tänkvärda ord i boken Drömsymboler, Handbok i drömtydning och drömforskning från 1984:

”Oavbrutet informerar våra drömmar oss hur vi behandlar vårt känsloliv, från tillstånd av total harmoni till krissituationer inklusive döden. Drömmarna bearbetar budskap från delar av vårt själsliv, som är okända för vårt medvetande.”

Fakta

Kroppens återhämtning och uppbyggnad sker under djupsömnen. Hjärnan arbetar då långsammare och tillverkningen av stresshormon går på sparlåga. Drömmar dyker upp då och då under de olika sömnstadierna, men de är vanligast under REM-sömnen. Då arbetar hjärnan aktivt på ett sätt som påminner om när man är vaken.

Vi behöver mellan sex och nio timmars sömn beroende på hur effektiv sömnen är. Tumregeln är sju timmar. Äldre behöver mindre sömn och yngre behöver mer.

Var tredje person har sömnproblem till och från, utan att det direkt påverkar hälsan. Problem med sömnen blir allt vanligare. Kvinnor är mest drabbade. Sömnproblemen beror ofta på stress. Det kan till exempel handla om hårda krav på sig själv eller från omgivningen, eller brist på eget inflytande, både i arbetslivet och i hemmet.

Typiska stressymtom är hjärtklappning, kallsvettning och en hjärna som arbetar på högvarv. När man väl har somnat kan sömnen bli ytlig på grund av att man vaknar flera gånger under natten.

Källa: Vårdguiden