Sociala och ekologiska konsekvenser av sojaodling i Sydamerika
Sojabönan tillhör ärtfamiljen och är en ettårig självbefruktande buskartad ört som blir 50 till 100 cm hög. Soja härstammar från Asien och började användas för 5000 år sedan. (Foto: Jorge Galeano)


I Sydamerika odlas stora arealer med soja. Den mesta sojan exporteras och används som djurfoder i Europa och Kina. Odlingen får konsekvenser för miljön.

– Tidigare var det bara lönsamt att odla soja i södra Brasilien men genom att genmanipulerad soja har utvecklats, kan soja odlas även på andra platser, berättar Jaime Weber.

Weber är agronom i Brasilien och aktiv i det globala nätverket RAPAL. Han arbetar för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel, eftersom överkonsumtionen av kött i västvärlden får stora konsekvenser för miljön såväl i Sydamerika som i Väst.

Den genmanipulerade sojan, GMO-soja, är resistent mot bekämpningsmedlet glysfosfat vilket gör att man kan bespruta ogräset utan att sojaplantorna dör. Andra bekämpningsmedel som används är parakvat, ett av världens farligaste bekämpningsmedel, som förbjöds i Sverige på 1980-talet.

Mängderna bekämpningsmedel ökar hela tiden

Efter två till tre år har ogräset blivit resistent mot det bekämpningsmedel som används och man tvingas använda andra sorters bekämpningsmedel eller kombinationer av bekämpningsmedel. Det kommer också nya problem som till exempel svampsjukdomar, och då behöver man bespruta mot det också. Så mängden bekämpningsmedel som används ökar hela tiden, säger Jaime Weber.

Ett annat problem är att sojaodlingarna kryper närmare och närmare inpå byarna och de kan omgärdas helt av odlingar. När odlingarna flygbesprutas besprutas även lokalbefolkningens odlingar, deras byar och floder. Odlingar förstörs och det innebär en hälsofara för de som bor där. Flygbesprutningarna gör att tusentals människor tvingas flytta in till städerna eftersom de inte kan bo kvar.

Skadar hälsan och miljön


Besprutningen av sojaodlingarna påverkar befolkningen. Här är en baby som fått hudutslag i ansiktet. (Foto: Jorge Galeano)

Besprutningen av sojaodlingarna påverkar befolkningen. Här är en baby som fått hudutslag i ansiktet. (Foto: Jorge Galeano)

Besprutningsmedel ger vanligt förekommande symtom såsom illamående, kräkningar, diarréer, magsmärtor, yrsel, allergier, hudutslag och problem med synen. Det förekommer också missfall och missbildningar som till exempel att barn föds utan armar eller ben, med lungorna utanför kroppen eller med vattenskalle.

Användningen av bekämpningsmedel gör att de vilda djuren har försvunnit och tamboskapen skadas. Floderna har förgiftats och det som tidigare levde i floderna har dött. När vattnet med höga halter av bekämpningsmedel når havet påverkar det även djur- och växtlivet och fisket där. De som tidigare kunde livnära sig på fiske kan inte göra det längre.

När jorden är så förstörd att det inte går att odla på den längre, överger företagen den och köper ny mark. Ny regnskog eller savann odlas upp. Detta odlingssätt, som de multinationella företagen använder sig av, får stora konsekvenser för lokalbefolkningen och hotar det unika växt- och djurlivet som finns i dessa ekosystem.

Multinationella företag ett hot mot landet

– Vi är inte emot soja. Vi är emot sättet man odlar soja på i vårt land och i Latinamerika. De multinationella företagen hotar vårt land, befolkningen och miljön, säger Jorge Galeano, som är bonde och aktiv i organisationen MAP i Paraguay som verkar för bättre villkor för småbönderna.

– Alla de här hemska sakerna sker för att sojan ska kunna komma till Europa där grisar, höns och kor äter sojan för att producera köttet som ni äter, säger Jorge Galeano med klar och tydlig stämma samtidigt som han vädjar till oss att förändra våra matvanor.

När de multinationella företagen köper marken av staten och när de kommer till byn har lokalbefolkningen inga papper som visar att de är ägare till den mark som de har brukat under mycket lång tid. Det gör att våldet har ökat eftersom lokalbefolkningen sätter sig emot att deras mark tas i anspråk.


: Jaime Weber och Jorge Galeano besöker Sverige för att berätta vilka konsekvenser sojaodlingen och den västerländska köttkonsumtionen får i Sydamerika. (Foto: Maria Hellström, Epoch Times)

Jaime Weber och Jorge Galeano besöker Sverige för att berätta vilka konsekvenser sojaodlingen och den västerländska köttkonsumtionen får i Sydamerika. (Foto: Maria Hellström, Epoch Times)

– Polisen stödjer företagen och att de bränner ner lokalbefolkningens hus, traktorer och odlingar, säger Jorge Galeano.

Bonderörelse för att stärka lokalbefolkningen

Hur var det då innan de multinationella företagens tid? Traditionellt har lokalbefolkningen brukat jorden tillsammans i familjejordbruk. De har haft en bygemenskap där till exempel odlingsmark, kyrka, skola och fotbollsplan ingått som delar i samhället.

Det här sättet att odla på gör att man sysselsätter ungefär fem personer per hektar odlingsmark till skillnad mot de multinationella företagen som sysselsätter en person per 500 hektar.

Jorge Galeano berättar också att de med sin bonderörelse försöker skapa en odling med olika grödor som är bra för miljön och folket. De har plantskolor och återplanterar träd.

– Det är mycket viktigt för oss att kunna äga marken och själva kunna bestämma vilken mat vi ska odla, säger han.

GMO-soja på stora ytor

Under de senaste 35 åren har hälften av Brasiliens grässlätter, Cerrados, odlats upp. Det motsvarar en yta av 880 000 kvadratkilometer, vilket är tre gånger så stor som den yta av Amazonas regnskog som skövlats.

Den genmanipulerade sojan, GMO-soja, började spridas med stöd från den brasilianska regeringen i syfte att utöka sojaodlingarna. Arealerna där soja odlas har ökat lavinartat under 2000-talet. År 2007 importerades 41 miljoner ton soja till Europa, främst från Sydamerika. Av detta utgjorde den svenska importen cirka en procent.

Idag produceras över hundra miljoner ton sojabönor i Brasilien, Paraguay, Uruguay, Bolivia och Argentina, vilka är de största sojaproducerande länderna i Sydamerika.

Konsumenter kan kräva GMO-fri soja

Att hugga ner skog för att skapa betesmark eller för att odla foder står för hela sex procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Samtidigt har produktionen av soja i Brasilien lett till att många växt- och djurarter är utrotningshotade men endast små områden har avsatts som reservat.

För att förbättra situationen både i Sydamerika och Europa kan Europas konsumenter ställa krav på att den soja som importeras inte är GMO-soja. För de båda sydamerikanerna är det klart att det vore bättre för Sydamerika om länderna som producerar kött också odlar proteingrödor och äter mindre kött.

Beräkningar säger att 80 procent av den odlade sojan kommer att vara GMO-soja år 2010 eller 2011.

EU-länder säger nej till GMO-grödor

Hur man undviker genetiskt modifierade organismer (GMO)

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri


: Byar omges av sojaodlingar och när odlingarna flygbesprutas besprutas även byarna. (Foto: Jorge Galeano)

Byar omges av sojaodlingar och när odlingarna flygbesprutas besprutas även byarna. (Foto: Jorge Galeano)