Smog över södra Asien dödar fler än 300 000 människor årligen


En gigantisk smutsbrun smog sveper in över Indien och omkringliggande land- och havsområden under vinterns torrperiod. Detta sotfyllda bruna moln orsakar en förtida död för hundratusentals människor årligen. Nu har indiska och svenska forskare kunnat bestämma vad som är den största boven bakom utsläppen.

Örjan Gustafsson och kollegor vid Stockholms universitet och i Indien har använt en nyutvecklad kol-14 metod som visar att två-tredjedelar av sotet kommer från bland annat i hushållens matlagning och i jorbrukets svedjebruk.

De sotfyllda moln som täcker stora delar av södra och östra Asien uppstår genom eldning av ved, kodynga och jordbruksavfall samt från industrier och trafik.

Sotpartiklar från ofullständig förbränning är en viktig del av Asiens bruna moln. Det svarta sotet absorberar solljuset och värmer därigenom upp atmosfären samtidigt som dess skuggeffekt kyler den underliggande jordytan. Sotets påverkan på södra Asiens klimatuppvärmning är av samma storlek som koldioxiden, rapporterar forskarna i studien som publiceras denna vecka i tidskriften Science.

Upptäckterna kan användas som ett underlag för åtgärder att begränsa utsläpp som leder till bildandet av bruna moln.

Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet och ledare för studien, säger att det tydliga budskapet är att åtgärder inte bör begränsas till utsläpp från vägtrafik och kolkraftverk utan pekar mot behovet av att bekämpa fattigdomen och sprida grön teknologi som är anpassad efter indiska förhållanden. Det handlar om att begränsa utsläppen från småskalig biobränsleeldning.

– Fler hushåll i södra
Asien behöver ges möjligheten att laga mat och bli uppvärmda utan att behöva använda öppna eldar av ved och kodynga, säger Gustafsson i pressmeddelandet.

Sotpartiklarna står för närmare hälften av uppvärmingspotentialen från koldioxid globalt sett. Men den viktiga skillnaden är att sotpartiklarna försvinner från atmosfären mycket snabbare än koldioxid.

Koldioxidhalterna i atmosfären minskar endast på en 100-årig tidsskala medan uppehållstiden för sotpartiklar i atmosfären är dagar till veckor, vilket ökar hoppet för en snabb återhämtning av deras påverkan på klimatsystemet.

Flera andra positiva
effekter skulle också kunna uppnås genom en utsläppsminskning av sotpartiklar.

En färsk rapport från FN:s Miljöprogram (UNEP), ”Atmospheric Brown Clouds: Regional Assessment Report with Focus on Asia” beskriver att sotfyllda bruna moln har svåra effekter på avsmältning av Himalayas glaciärer och även orsakar extrema väderhändelser. Det bruna molnet har också en negativ påverkan på jordbruket och luftkvalitén i Asien.

Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, vice ordförande i UNEP:s ”Atmospheric Brown Cloud Project” och medförfattare till Science-artikeln, påpekar att rapporten visar att fler än 300 000 människor i Kina och Indien dör varje år från hjärt- och kärlsjukdomar och andningsrelaterade sjukdomar orsakade av människans utsläpp av förbränningspartiklar.

– Hälsoeffekten är i sig själv en stark motivation för att begränsa bruna moln, säger Rodhe i en kommentar.