Smältande is är ett hett tema i FN:s miljöorgan, UNEP:s senaste miljörapport som ger en dyster framtidutsikt. Smältande glaciärer, snö och permafrost ökar den globala uppvärmningen mer än vad man tidigare har förstått. I framtiden kan hundratals miljoner människor påverkas av snöns och glaciärers försvinnande.
I samband med publiceringen av rapporten, The Global Outlook for Ice and Snow, samlades ett sjuttiotal is- och snöforskare på en miljökonferens i Tromsö den 4 juni.
– Den här rapporten handlar om is och snö och kan för en del människor ha att göra med problem på avlägsna platser. Men rapporten understryker att ödet för jordens snöiga och isiga områden på den klimatförändrade jorden borde vara en orsak för oro för varje departement, styrelserum och vardagsrum i hela världen, sade Achim Steiner, verkställande chef för UNEP, den 4 maj.
Sjön Imja Tsho i en dal söder om Mount Everest i Nepal. Glaciärerna i Himalya smälter snabbt och kan försvinna inom de närmaste 50 åren, varnar experter. (Foto: AFP/hand out/Icimod)
145 miljoner människor påverkas
Om all is i Grönland och Antarktis smälter så kommer världshaven att stiga 64 meter, enligt rapporten. Fast så illa kommer det nog inte att gå, men en total nedsmältning av istäcket på Grönland skulle orsaka en sju meters höjning av världshaven. Även en tjugo procents smältning av Grönlandsisen och fem procent av isen på Antarktis skulle höja vattnet i världshaven fyra till fem meter. Detta skulle avsevärt påverka 145 miljoner människor i Asien genom översvämningar. Många små öar och befolkningar som lever vid floderna Ganges-Brahmaputra, Mekongfloden och Nilen i Afrika skulle drabbas hårt. Bangladesh som ligger nära havsytan är särskilt utsatt.
Enligt Helen Bjoernoey, Norges miljöminister som deltog på miljökonferensen i Tromsö är det särskilt alarmerande att klimatförändringarna kan vara en förstärkande process – global uppvärmning orsakar mer global uppvärmning.
Den saknade länken idag är en universell politisk handling för att minska den globala uppvärmningen.
– Utmaningen av de globala klimatförändringarna kan endast mötas genom global politisk handling. Norge har tagit som sitt mål att begränsa ökningen av den globala uppvärmningen till max två grader Celsius, säger Helen Bjoernoey i pressmeddelandet.
Norges förre statsminister Gro Harlem Brundtland (mitten) och FN:s miljöorgan, UNEP:s verkställande chef Achim Steiner skakar hand bredvid Norges statsminister Jens Stoltenberg under miljökonferensen i Tromsö den 5 juni. (Foto: AFP/ Gorm Kallestad/ Scanpix Norway)
Olika faktorer
Enligt FN:s miljöexperter accelererar den globala uppvärmningen och det finns olika faktorer som påverkar detta. En ökning av metangas är en sådan faktor och en annan faktor är det minskade snö- och istäcket som gör att solens strålar absorberas mer av jorden och de nordliga haven, vilket i sin tur kan snabba på den globala uppvärmningen.
Stigande temperaturer och smältningen av frusna landsområden, så kallade områden med ”permafrost”, ökar de nya vattenområdena på platser som Sibirien.
Dessa nybildade vattenområden släpper ut så mycket lagrad metangas i atmosfären att det kan skapa stora hål i isen på vattenytan på vintern fast det är minusgrader. Metangas är en kraftfull faktor i den globala uppvärmningen. Enligt nya beräkningar är utsläppet av metangas från dessa sjöar fem gånger större än vad man trott tidigare.
Enligt UNEP:s rapport har den årliga minskningen av istäcket på Grönland fördubblats under 1990-talet och kan fördubblas igen under 2020-talet.
Anpassning till klimatförändringarna
Anpassning är en viktig åtgärd för att skydda hundratals miljoner människors liv från översvämningar och extrem torka.
En del samhällen har redan börjat anpassa sig till klimatförändringarna. Till exempel överger jägarna på Grönland mer och mer traditionella hundslädar och övergår till att använda eka eller jolle när isens bärighet inte längre är att lita på.
En stor järnvägslinje som byggts på permafrost i Kina har konstruerats med en särskild nedkylande teknologi för att minska risken för landsänkning.
Det återstår att se hur den övriga världen agerar, för tiden är knapp. Samhällen i världen måste arbeta snabbt med anpassningen för att skydda liv. Vi har enbart omkring 20 år på oss att får ner utsläppen av de globala växthusgaserna, säger rapporten, vilket menar man, borde vara möjligt utan att för den skull minska på den ekonomiska utvecklingen.
Läs mer i UNEP: s (United Nations Environment Programme)miljörapport:
