Skolbiblioteken fyller många funktioner
Ett skolbibliotek bemannat med en skolbibliotikarie kan ibland vara avgörande för svenska skolbarn. (Foto: Olivier Morin/ AFP)


Skollagen säger att alla svenska barn ska ha tillgång till ett skolbibliotek. En undersökning från Kungliga biblioteket tyder dock på att över hälften av landets skolor saknar bibliotek. Tina Ehn från riksdagens kulturutskott tror att det delvis beror på bristande resurser.

I fjol skrevs det in i skollagen att alla svenska skolor ska ha ett bibliotek. I förra veckan utkom Kungliga biblioteket med en sammanställning av enkätsvar från landets skolor. Bara 63 procent av de tillfrågade 6000 skolorna har svarat på enkäten, och det preliminära resultatet visar att 6 av 10 skolor saknar ett ordentligt skolbibliotek.

Miljöpartiets Tina Ehn som sitter i riksdagens kulturutskott anser att regeringen skulle kunna ge kommunerna mer stöd i frågan.

– Om man ger mer ansvar till kommunerna måste man se till att de har möjlighet att göra det, inte bara hota med att genomföra ett vitesföreläggande, säger hon.

Många av de kommuner Ehn har varit i kontakt med hävdar att de inte har de ekonomiska resurser som krävs.

Vicky Uhlander, skolbibliotikarie på Västangårds skola i Umeå, säger att Kungliga bibliotekets siffror stämmer ganska väl överens med hur det ser ut i området där hon är verksam. I Umeå och stadsområdena satsar man på biblioteken, men utanför de stora tätorterna är det sämre ställt. Hon tror att de skolorna har blivit tagna på sängen av den nya skollagen och att de behöver lite tid på sig.

– Att skolbibliotek skrivits in i skollagen är ett uppvaknande för många skolledare. Många har inte erfarenhet av skolbibliotek. Ytterst handlar det om resurser, men det behövs också ett nytt synsätt på skolorna där man inser vinsterna och möjligheterna med att interagera skolbibliotek i undervisningen.

Många av skolorna som saknar bibliotek har ett bokrum, men de går inte att jämföra med ett bemannat uppdaterat skolbibliotek, säger Uhlander.

– Att ha ett bibliotek utan bibliotekarie är som att ha en skolsal utan lärare, det är en milsvid skillnad! Det finns ingen litteraturkunnig personal som kan beställa in kvalitetsböcker, och ungarna har ingen som handleder dem att till exempel hitta böcker på deras nivå och i deras intresseområden.


Vicky Uhlander. (Foto: Privat)

Vicky Uhlander. (Foto: Privat)

Skolbibliotekarier fyller även funktionen att ge barnen adekvata kunskaper i informationssökning och källkritik. Uhlander berättar att hon i staden jobbar mycket inne i klasserna med informationssökning, och via ny teknik som till exempel smartboards.

Från regeringens sida måste man enligt Tina Ehn visa på att skolbiblioteken är en viktig fråga, och inte bara säga att den är det. Hon talar om vikten av att lyfta dess status och inte förminska dess betydelse.

– Biblioteken är en demokratisk mötesplats, en neutral och ickekommersiell arena, säger Ehn.

Vicky Uhlander säger att hon valt att fortsätta jobba inom skolan för att på så sätt kunna jobba ”inifrån” för att påverka skolan i en positiv riktning vad gäller skolbibliotek. Har man ett välfunderande bibliotek vill man sedan inte vara utan.

Hennes drivkraft kommer från kärleken till litteraturen, och att hon trivs med barn och ungdomar.

– Man håller sig ung i själ och hjärta, säger hon.

En bok som hon tycker att alla barn skulle läsa är den svenska klassikern Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta, en bok som har haft stor inverkan på hennes eget liv. Så pass att hon döpte sin egen nu vuxne son till Jonathan efter en av bokens huvudkaraktärer.

– Det är en så stark dramatisk skildring av vänskap och kärlek och gott och ont, komprimerad i en nutidssaga. Den handlar om liv och död, om syskonkärlek, att ta strid mot stora svårigheter och att gå segrande ur det. Att finna modet.

Uhlander har tagit stöd från berättelsen i situationer då hon behövt vara modig och ”hoppat ut i det okända”. En bok kan betyda så mycket.

– Den här boken kan få stora starka pojkar att gråta och känna empati, säger Uhlander.

Tina Ehn kommer fortsätta att engagera sig politiskt i frågan om skolbibliotek. Hon tror att framtidens bibliotek kan komma att få en vidare betydelse för allmänheten och skoleleverna. Hon ser möjligheter i att de kan spela ytterligare roller, till exempel som språkkaféer och till internetanvändning, arbetsförmedlingar och medborgarkontor.