Ska man äta smör eller margarin?
Eskimåerna har traditionellt sett alltid ätit en diet med mycket animaliskt fett (mättat fett) utan negativa hälsokonsekvenser. (Foto: Geoff Robins/AFP/Getty Images)


Flera läsare frågade mig nyligen: ”Vilket är nyttigast, smör eller margarin?” De hade läst en artikel om för- och nackdelarna med de båda produkterna men kände sig mest förvirrade. Det är inte konstigt att detta händer. För många år sedan undrade jag också vad som var det bästa.

”Byt till margarin, det förebygger hjärtattack”, fick jag då höra av en kardiolog och därför bytte jag från smör till margarin. Jag ville ju trots allt inte få en tidig hjärtinfarkt.

Användandet av margarin ökade efter andra världskriget när det blev billigare än smör. Budskapet att det är bättre för hjärtat fortsätter att vara ett stort försäljningsargument.

Det faktum att margarin innehåller mindre mättad fett och inget kolesterol tycks också göra det till ett mer hälsosamt val. Men stämmer det?

Oavsett hur man analyserar den här frågan är det en sak som står ut. Smör är naturens produkt och margarin är ett substitut, ett konstgjort sådant. Jag har alltid varit försiktig med substitut och tänkt på Shakespeares ord: ”Ett substitut lyser starkt som en kung, tills en kung dyker upp!”

Smör innehåller mer mättat fett än margarin och även kolesterol. Men kolesterol är inte så hemskt som det utmålats. Det finns naturligt i varje cell i kroppen och faktum är att levern producerar 90 procent av vårt blodkolesterol. Vi skulle dö om vi inte hade det.

Historien kan också vägleda oss i denna diskussion. Mättade fetter har använts i tusentals år som det huvudsakliga matlagningsfettet. Följande fetter har till exempel använts i många år: späck i Kina, smör i Europa, ghee i Indien och kokosolja i tropikerna. Människorna i Okinawa är kända för sin långa livslängd och deras huvudsakliga matlagningsfett är späck.

Den franska dieten är full av mättade fetter och ändå har de en låg grad av hjärt-kärlsjukdomar. I Kanada utgörs eskimåernas diet framförallt av kött och späck och de har också ett lägre antal hjärtsjuka. Idag finns nya bevis på att mättat fett inte är den bov som det utmålats att vara.

Låt oss också ta i beaktande hur margarin framställs. Processen kallas hydrogenering vilket gör att flytande oljor blir fasta i rumstemperatur. För att göra detta tillsätter man väte till oljan, men detta skapar även transfettsyror – något som inte finns i naturen och som länkats till hjärtsjukdomar.

Idag har transfetterna till stor del tagits bort från margarin men det förblir fortfarande en konstgjord produkt.

Ett annat försäljningsargument för margarin är att det innehåller hälsosamma, essentiella omega-3-fettsyror. Men få konsumenter vet att inte alla omega-3-fettsyror är desamma. Till exempel är källan till margarin växter såsom sojaolja och rapsolja. Flera experter menar att dessa oljor inte är lika bra som omega-3-fettsyrorna som finns i fisk.

Kritiker pekar också på att vegetabiliska oljor som används för att framställa margarin innehåller stora mängder omega-6-fettsyror. Våra kroppar behöver den här typen av fettsyra men idag får folk i sig för mycket av det genom processad mat. Denna obalans mellan omega-3 och omega-6 länkas till en ökning av kardiovaskulära sjukdomar, astma, cancer, depression och andra problem.

[Redaktörens kommentar: Både sojaolja och rapsolja innehåller större mängder omega-6 än omega-3.]

Jag slutade lyssna på min kardiolog för flera år sedan. Jag tror inte att böndernas hönor och kor är ansvariga för ökningen av hjärtsjukdomar. Jag tror det är en kombination av ökande fetma, diabetes, hypertoni och allmän letargi som blivit en så stor del av vårt samhälle.

För hundra år sedan var hjärtinfarkter ovanliga. Paul Dudley White, en renommerad kardiolog från Harvard, har anmärkt att det var så ovanligt på den tiden att alla läkare samlades i akutrummet när en sådan patient anlände, så att de kunde lära sig mer om sjukdomen.

Nu behöver man inte vänta länge på ett stort sjukhus för att få bevittna en hjärtinfarkt. Detta borde kunna säga oss något.

Gifford Jones är läkare och medicinsk journalist med en privat praktik i Toronto.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/38515/