Sjukvården mörklade gulsotssmitta


Minst en person har avlidit av svåra leverskador till följd av hepatit C som hon fick i samband med en blodtransfusion. Hon tillhörde de tusentals personer som sjukvården i 15 år känt till att de kan ha varit smittade, utan att försöka spåra dem.

Nu har Socialstyrelsen kommit med en rekommendation till landstingen att starta spårning av tre patientgrupper som fick blodtransfusioner som barn mellan 1965 och 1992.

-Frågan har varit under diskussion kontinuerligt eftersom man under lång tid vetat om det finns risk att de här patienterna fått smittat blod, säger Anders Tegnell, medicinalråd och chef för smittskyddsenheten vid Socialstyrelsen.

-Men den har fallit tidigare eftersom man inte har kunnat erbjuda någon bra behandling. Det har ansetts som inte etiskt lämpligt att spåra upp de här grupperna om man inte har något bra att erbjuda. Det fanns ingen botande vård.

TT: Vore det inte tvärtom etiskt lämpligt att faktiskt berätta för någon om vederbörande har en allvarlig sjukdom?

-Jo, men det är en svår fråga där man måste väga för och emot. Om man tidigare hade gått ut och försökt spåra så hade man oroat ett stort antal människor. Det har ansetts rimligt att avvakta tills nu, då vågskålen vägt över eftersom behandlingen blivit så mycket bättre.

Kronisk leverskada

Utifrån diagnosregister uppskattar Socialstyrelsen att omkring 23 000 personer nu bör spåras upp, en siffra man är tämligen säker på.
Däremot råder tveksamhet om hur många av dessa som kan tänkas ha blivit smittade av gulsotsvarianten hepatit C.

-Vi tror att det kan handla om mellan 200 och 2 000, säger Anders Tegnell.

Hur många av dem som kan ha fått en riktigt allvarlig skada, är ännu osäkrare.

-Det skulle handla om ett väldigt litet fåtal.

I så fall kan ett slags kronisk leverinflammation ha utvecklats och de som drabbas får en successivt allt värre leverskada.
Det finns ett fall för några år sedan då en ung kvinna, som hade hjärtopererats som barn, visade sig ha viruset och som en följd av det fick en så allvarlig leverskada att hon sedermera avled.

TT: Är det konstaterat att hon fick hepatit C i samband med transfusionen vid hjärtoperationen?

-Det fanns ingen annan orsak som skulle kunna förklara detta, säger Anders Tegnell.


Transfusionsblod

Före 1992 gjordes inga tester av hepatit C i transfusionsblod.
De grupper som nu ska spåras gäller barn som hjärtopererades under åren 1965-1991, barn som 1965-1991 vårdats efter födseln med diagnosen neonatal utbytestransfusion eller underutveckling samt barn som behandlats för cancer under åren 1965-1991, skriver Göteborgs-Posten.

Personerna ur de här grupperna kan i dag gå omkring smittade utan att märka något. Symptomen kan vara väldigt lindriga, eller inga alls.

TT: Kan det bli fråga om att spåra även andra grupper?

-Ja, teoretiskt, om vi hittar mer än vad vi tror.

-Det skulle då visa sig att vi kanske haft mer hepatit C i våra blodbanker under den här perioden än vad vi trott, säger Anders Tegnell.