loadingStudenter som pluggar i Peking, januari 2014. Pressen i samband med de nationella intagningsproven till högskolan i Kina leder till stor press på eleverna, och varje år begår några till och med självmord. (Foto: Wang Zhao/AFP/Getty Images)
Studenter som pluggar i Peking, januari 2014. Pressen i samband med de nationella intagningsproven till högskolan i Kina leder till stor press på eleverna, och varje år begår några till och med självmord. (Foto: Wang Zhao/AFP/Getty Images)
Utrikes

Självmord bland unga kineser ökar under intagningsproven till högskolan

Lu Chen - Epoch Times

Kinas nationella intagningsprov till högskolan som hålls i juni varje år är varje kinesisk tonårings hårdaste utmaning. Familjer satsar ibland allt på att ett av deras barn ska klara sig bra på de här proven, som avgör vilka universitet de kommer in på, och därmed i viss mån vilken väg deras liv tar.

För somliga kinesiska ungdomar är den här pressen helt enkelt för hård, och de senaste månaderna har en våg av självmord och självmordsförsök rapporterats.

"Jag övergav min kropp och själ, men jag har alltid varit här och sett på himlen och jorden", skrev en sistaårselev som kallade sig "Xiaofeng" på Pingyangs gymnasieskola i staden Wenzhou. Brevet hittades på skolbänken, och hans kropp hittades i floden, efter att han dränkt sig. Xiaofeng valde att ta sitt liv trots att han alltid hade tillhört klassens tio bästa elever.

En kvinnlig sistaårselev på en skola i Shenzhen i södra Kina försökte ta sitt liv i maj genom att hugga sig i magen med en fruktkniv. Hon ligger fortfarande på sjukhus i ett kritiskt tillstånd. Skolan misstänker att pressen från de annalkande intagningsproven blev för mycket för henne.

Andra fall som det rapporterats om i medier handlar om elever som har hoppat från skolans tak eller ut genom fönster. I mars hoppade en elev från femte våningen i en skola i Zhejiangprovinsen och dog senare på sjukhuset. Det hände vid 19-tiden, då han fortfarande var kvar i skolan och studerade. Hårdsatsande kinesiska barn studerar ofta långt in på kvällen på grund av den hårda konkurrensen.

De nationella intagningsproven, som heter Gaokao på kinesiska, avgör i praktiken vilket universitet en elev kan komma in på. Sistaårseleverna på gymnasiet gör provet över hela landet den 7 och 8 juni. De testas på sina kunskaper i matematik, engelska och endera humaniora eller naturvetenskap.

Gymnasieskolor rankas efter hur bra eleverna klarar sig på proven, så pressen kommer inte bara från föräldrarna, utan även från lärarna.

Juni kallas ofta för "svarta juni" på grund av nervositeten och paniken som eleverna, föräldrar, lärare och skolor känner inför de här proven. Det är inte bara stressigt att förbereda sig, utan att vänta på och sedan hantera resultaten kan också vara ångestfyllt. Många självmord rapporteras efter att resultaten har kommit, när vissa elever inser att de har misslyckats med att uppnå det som förväntades av dem.

En del elever har protesterat mot hur mycket tid de tvingas lägga på skolan inför proven. I ett brev som publicerades på en statlig sajt tillhörande ett distrikt i staden Ningxia i sydvästra Kina klagade en elev över att de på hans skola tvingades vara i skolan 11,5 timmar om dagen och inte tilläts gå ut. "Vi elever är så deprimerade!" stod det i brevet.

Det har dock blivit normalt i Kina att sitta 10-12 timmar om dagen i skolan. Efter det går eleverna hem med 2-4 timmars läxor som de måste göra. Även helgerna tas upp av skolarbete, och det finns inte mycket tid över till att umgås, tillbringa tid i naturen eller spela musikinstrument.

Självmord var den vanligaste dödsorsaken bland kinesiska ungdomar och unga vuxna under 2013, enligt Kinas smittskyddsinstitut. I många västländer är skador genom olycksfall den vanligaste dödsorsaken i den åldersgruppen.

Kinesiska forskare har pekat på skolornas utvärderingssystem, som förlitar sig mycket på standardiserade prov, som huvudproblemet. Professor Cheng Pingyuan på Nanjing Capital University har skrivit i uppsatser att modellen måste ändras i grunden. Det krävs ett mer personligt och varierat system för proven som tillåter att man tar in och mäter individuella förmågor. Humanistisk utbildning och värderingar, snarare än ren korvstoppning eller tekniska uppgifter, borde också vara en del av utbildningen, menar han.

Att systemet helt baseras på provresultat leder också till konflikter mellan lärare och elever, enligt Chengs forskning. Lärare som kritiserar sina elever bryr sig ofta inte om vilken enorm press de har på sig.

Enligt kinesiska medier tog minst 14 elever sina liv förra året efter att ha blivit kritiserade eller utskällda av sina lärare.

Det här händer eftersom dåliga resultat för elever också innebär att skolan hamnar i dålig dager. Elever som inte får bra betyg i huvudämnena ses som "dåliga elever" och man tar inte hänsyn till deras kunskaper eller talanger på andra områden. Inte heller uppmuntras lärare att ta hänsyn till elevens personliga utveckling i sin helhet i arbetet. Professor Cheng menar att de intensiva studierna, konkurrensen och det strikta betygssystemet underminerar verkligt lärande och fritt tänkande.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingStudenter som pluggar i Peking, januari 2014. Pressen i samband med de nationella intagningsproven till högskolan i Kina leder till stor press på eleverna, och varje år begår några till och med självmord. (Foto: Wang Zhao/AFP/Getty Images)
Studenter som pluggar i Peking, januari 2014. Pressen i samband med de nationella intagningsproven till högskolan i Kina leder till stor press på eleverna, och varje år begår några till och med självmord. (Foto: Wang Zhao/AFP/Getty Images)
Utrikes

Självmord bland unga kineser ökar under intagningsproven till högskolan

Lu Chen - Epoch Times

Kinas nationella intagningsprov till högskolan som hålls i juni varje år är varje kinesisk tonårings hårdaste utmaning. Familjer satsar ibland allt på att ett av deras barn ska klara sig bra på de här proven, som avgör vilka universitet de kommer in på, och därmed i viss mån vilken väg deras liv tar.

För somliga kinesiska ungdomar är den här pressen helt enkelt för hård, och de senaste månaderna har en våg av självmord och självmordsförsök rapporterats.

"Jag övergav min kropp och själ, men jag har alltid varit här och sett på himlen och jorden", skrev en sistaårselev som kallade sig "Xiaofeng" på Pingyangs gymnasieskola i staden Wenzhou. Brevet hittades på skolbänken, och hans kropp hittades i floden, efter att han dränkt sig. Xiaofeng valde att ta sitt liv trots att han alltid hade tillhört klassens tio bästa elever.

En kvinnlig sistaårselev på en skola i Shenzhen i södra Kina försökte ta sitt liv i maj genom att hugga sig i magen med en fruktkniv. Hon ligger fortfarande på sjukhus i ett kritiskt tillstånd. Skolan misstänker att pressen från de annalkande intagningsproven blev för mycket för henne.

Andra fall som det rapporterats om i medier handlar om elever som har hoppat från skolans tak eller ut genom fönster. I mars hoppade en elev från femte våningen i en skola i Zhejiangprovinsen och dog senare på sjukhuset. Det hände vid 19-tiden, då han fortfarande var kvar i skolan och studerade. Hårdsatsande kinesiska barn studerar ofta långt in på kvällen på grund av den hårda konkurrensen.

De nationella intagningsproven, som heter Gaokao på kinesiska, avgör i praktiken vilket universitet en elev kan komma in på. Sistaårseleverna på gymnasiet gör provet över hela landet den 7 och 8 juni. De testas på sina kunskaper i matematik, engelska och endera humaniora eller naturvetenskap.

Gymnasieskolor rankas efter hur bra eleverna klarar sig på proven, så pressen kommer inte bara från föräldrarna, utan även från lärarna.

Juni kallas ofta för "svarta juni" på grund av nervositeten och paniken som eleverna, föräldrar, lärare och skolor känner inför de här proven. Det är inte bara stressigt att förbereda sig, utan att vänta på och sedan hantera resultaten kan också vara ångestfyllt. Många självmord rapporteras efter att resultaten har kommit, när vissa elever inser att de har misslyckats med att uppnå det som förväntades av dem.

En del elever har protesterat mot hur mycket tid de tvingas lägga på skolan inför proven. I ett brev som publicerades på en statlig sajt tillhörande ett distrikt i staden Ningxia i sydvästra Kina klagade en elev över att de på hans skola tvingades vara i skolan 11,5 timmar om dagen och inte tilläts gå ut. "Vi elever är så deprimerade!" stod det i brevet.

Det har dock blivit normalt i Kina att sitta 10-12 timmar om dagen i skolan. Efter det går eleverna hem med 2-4 timmars läxor som de måste göra. Även helgerna tas upp av skolarbete, och det finns inte mycket tid över till att umgås, tillbringa tid i naturen eller spela musikinstrument.

Självmord var den vanligaste dödsorsaken bland kinesiska ungdomar och unga vuxna under 2013, enligt Kinas smittskyddsinstitut. I många västländer är skador genom olycksfall den vanligaste dödsorsaken i den åldersgruppen.

Kinesiska forskare har pekat på skolornas utvärderingssystem, som förlitar sig mycket på standardiserade prov, som huvudproblemet. Professor Cheng Pingyuan på Nanjing Capital University har skrivit i uppsatser att modellen måste ändras i grunden. Det krävs ett mer personligt och varierat system för proven som tillåter att man tar in och mäter individuella förmågor. Humanistisk utbildning och värderingar, snarare än ren korvstoppning eller tekniska uppgifter, borde också vara en del av utbildningen, menar han.

Att systemet helt baseras på provresultat leder också till konflikter mellan lärare och elever, enligt Chengs forskning. Lärare som kritiserar sina elever bryr sig ofta inte om vilken enorm press de har på sig.

Enligt kinesiska medier tog minst 14 elever sina liv förra året efter att ha blivit kritiserade eller utskällda av sina lärare.

Det här händer eftersom dåliga resultat för elever också innebär att skolan hamnar i dålig dager. Elever som inte får bra betyg i huvudämnena ses som "dåliga elever" och man tar inte hänsyn till deras kunskaper eller talanger på andra områden. Inte heller uppmuntras lärare att ta hänsyn till elevens personliga utveckling i sin helhet i arbetet. Professor Cheng menar att de intensiva studierna, konkurrensen och det strikta betygssystemet underminerar verkligt lärande och fritt tänkande.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024