Bland tonåringar kan självmord smitta, visar en ny svensk studie. Det är viktigt att sprida kunskap om risken för smittoeffekter för att förebygga ungas självmord, menar forskaren Lars Johansson.
Ett tonårssjälvmord kan utlösa fler självmord, det fastslår Lars Johansson, forskare vid Instutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, rättsmedicin i Umeå, och överläkare vid Medicincentrum, Norrlands universitets sjukhus i Umeå (NUS).
Den vanligaste dödsorsaken bland tonåringar är inte sjukdom utan skador och förgiftningar. I samband med dödsfallet var totalt 28 procent alkoholpåverkade. Av alla tonåringar som dör en onaturlig död har 25 procent tagit sitt eget liv, övriga dör framför allt i trafiken.
Lars Johansson har analyserat självmord bland tonåringar som begåtts under perioden 1981-2000. Under den perioden har självmorden bland tonåringar varken ökat eller minskat, däremot minskade antalet skador och förgiftningar.
Intervjuer med anhöriga och poliser som utfört utredningsarbete kring självmordet har visat att flera självmord haft anknytning till varandra. Den slutsatsen gör att Lars Johansson anser att det är viktigt sprida kunskap om risken för smittoeffekter arbetet för att förebygga självmord.
Situationen för de efterlevande är svår. ”För alla gällde att inte en dag passerade utan att de tänkte på den döde och att de försökte besvara frågan ”varför?”, skriver han i ett pressmeddelande och manar till ett förbättrat stöd till de efterlevande.
Umeåforskaren såg att sociala och kulturella skillnader sammantaget har stor betydelse. Samtliga självmord under en av studierna inträffade i inlandet eller i mindre orter längs kusten, trots att de flesta tonåringar bor i de större kuststäderna.
Studien visade också att tonåringar som sökt vård på akutmottagningen vid NUS på grund av skada löpte en ökad risk att dö en förtidig död till följd av skada eller förgiftning. Särskilt stor var risken för dem som missbrukade alkohol eller andra droger, vid rättsmedicinska obduktionen testade nästan tre fjärdedelar positivt för någon drog.
Att identifiera tonåringar i riskzonen och sätta in förebyggande åtgärder är viktigt redan vid första besöket på akutmottagning, manar Lars Johansson.
På frågan vilka förebyggande åtgärder han tror på för att förhindra självmorden, svarar Lars Johansson:
-Vi har haft ett skadepreventivt tänk, dvs. inte funderat så mycket på psykiatriska orsaker även om de är viktiga också. Vad vi syftar på är att minska tillgängligheten vad gäller till exempel skjutvapen (skottsuicid är tillsammans med hängning de vanligaste metoderna men ingen hade eget vapen, de utnyttjade någon annans) och läkemedel, att förändra fysiska miljöer, till exempel skyddsnät kring torn och broar. Förbättra övervakning inom häkten och sjukvård så att personer inte kan, till exempel hänga sig på häkten och inne på sjukhus.
Lars Johansson försvarar sin avhandling vid Umeå universitet den 29 oktober.
