Andelen av Kinas befolkning som bor i städer har nu överstigit 50 procent enligt Kinas statistikbyrå. Det här är första gången i landets historia som det bor fler människor i städer än på landsbygden. Men medan regimen utmålar urbaniseringen som motorn bakom Kinas framtida ekonomiska utveckling så menar analytiker att det finns problem med statistiken.
”Att urbaniseringen nu överstigt 50 procent innebär att Kinas mångtusenåriga historia som jordbrukssamhälle håller på att gå in i en ny era,” står i en rapport av Li Peilin, chefen för sociologiinstitutet på Kinas samhällsvetenskapsakademi, som citerades av China News Network den 17 januari.
Li skriver även att urbaniseringen som följt i industrialiseringens spår kommer bli den motor som driver Fastlandskinas framtida utveckling.
Urbaniseringen i Fastlandskina är inte en naturlig utveckling utan en påtvingad, och en del statistik har fabricerats och ger en förvrängd bild av de nya stadsborna och deras framtidsutsikter, enligt vissa analytiker.
Cheng Xiaonong, kinaforskare på Princetonuniversitetet i USA, ifrågasätter den officiella statistikens trovärdighet. Han säger att den så kallade urbaniseringen bara är ett statistiskt knep som bygger på att många orter uppgraderats till städer och att byar döpts om till stadsdistrikt, vilket plötsligt gör om landsbygd till stad.
”Tittar man på en karta över Kina så har många av huvudorterna i ett härad döpts om till städer. Efter att ha ändrat på termen så har plötsligt en massa landsbygdsbefolkning blivit stadsbor”, sade Cheng till Voice of America i en artikel från den 17 januari.
Enligt en artikel på Tianjin.net den 18 januari säger vissa forskare från det kinesiska fastlandet att det vore mer korrekt att beräkna Kinas stadsbefolkning genom att bara räkna de som är registrerade stadshushåll snarare än att räkna den sammanlagda stadsbefolkningen.
Enligt rapporten kan man inte anse de många migrantarbetare som bor i städer, men inte åtnjuter fördelarna av att bo i städer, som stadsbefolkning.
Så vid den punkt då stadsborna officiellt ansågs utgöra 47 procent av befolkningen menade vissa forskare att siffran var 40 procent, och att resten var påhittat.
I en artikel från den 23 november 2011 citerade Beijing Times, som är en av Kinas mest frispråkiga tidningar, Gan Zangchun, som är biträdande inspektör på Kinas nationella markbyrå. Han sade att statligt anskaffande av mark hade skapat en ”falsk urbanisering”.
Chen Xiaoning vid Princetonuniversitetet påpekade också detta i sin intervju med Voice of America. Han sade att många kinesiska bönder på olika platser tvingas bo i städer.
Han tog upp Chongqing som ett typiskt exempel. ”[Partichefen] Bo Xilai har drivit en politik där man flyttar in bönderna till städerna. Man bygger lägenheter och flyttar bönderna dit och kallar det för urbanisering”, sade Cheng.
Cheng sade även att urbanisering inte handlar om att räkna på statistik, utan om att bönder kan flytta in till städer och faktiskt behandlas på samma sätt som andra stadsbor.
”Om bönderna aldrig kan få samma förmåner som stadsborna så kommer de 160 miljonerna migrantarbetare i Kina aldrig att bli [riktiga] stadsbor”, sade han.
Cheng tillade även att urbanisering generellt åtföljs av ekonomisk tillväxt. I andra länder sker urbanisering naturligt men på det kinesiska fastlandet är urbanisering ett resultat av att den kinesiska regimen tvingar bort folk från deras mark.
”Om du drar i en planta för att den ska växa snabbare men i stället drar upp den med rötterna, kan den då fortfarande växa”, frågade Cheng.
Professor Patrick Chovanec som undervisar i ekonomi vid Tsinghuauniversitetet varnade också för detta.
”Fastlandskinas politiker har använt urbaniseringen som en ursäkt för att bygga många nya byggnader, men de tänkte inte på hur allt detta ska omvandlas till en ekonomisk fördel för en hållbar utveckling”, sade han till Voice of America den 17 januari.
I USA växte stadsbefolkningen om landsbygdsbefolkningen redan 1920.
Den kände nätkommentatorn Yu Fenghui skrev på sin Sina-blogg: ”Kina är bara på samma nivå som USA var 1920. Det är inte något som är värt att hetsa upp sig över.”
Han skrev vidare att allteftersom Kinas stadsbefolkning växer så kommer det medföra resursbrist när det gäller arbetsmarknad, utbildning, pension och bostadsmarknad. Dessutom kommer dålig inkomstutveckling, brist på sociala förmåner och inflation ytterligare försvåra situationen.
I storstäder över hela Kina står många imponerande höghus nästan tomma. Bostäder i Peking och Shanghai kostar 20 gånger mer än den genomsnittlige stadsbons årsinkomst och 85 procent av de stadsbor som behöver ny bostad i Kina har inte råd med det, enligt en Epoch Times-artikel från den 29 december.
Översatt från engelska
