Samband mellan örats ”dygnsklocka” och hörselskador
Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en viktig upptäckt som kan ha stor betydelse för behandling av hörselskador och som kan förklara varför vi är extra känsliga för buller under olika tider på dygnet. (Foto: Fredy Amariles/AFP)


I örats hörselsnäcka har forskare funnit en biologisk dygnsklocka som har betydelse vid uppkomst och läkning av hörselskador. Upptäckten kan bana väg för ett läkemedel som behandlar bullerskadade patienter, tror forskarna bakom de nya fynden.

Mellan 10 till 15 procent av Sveriges befolkning lider av hörselskada och många av dem har skadats av buller på sin arbetsplats.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet gjort en viktig upptäckt som kan ha stor betydelse för behandlingen vid hörselskador och som kan förklara varför vi är extra känsliga för buller under olika tider på dygnet.

”Den här grundläggande upptäckten öppnar upp för ett helt nytt forskningsfält och avslöjar några av de mysterier som ligger bakom okända hörselfunktioner”, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Vid studier av hörselsnäckor hos möss, upptäckte forskarna den biologiska klockan i örat och under flera dagar sågs den kända dygnsrytmgenen följa ett visst mönster.

Undersökning av aktiviteten i hörselnerven visade att mössen fick mer bestående hörselskador när de utsattes för buller under natten än när de exponerades för buller under dagen. Detta visar på att det finns ett samband mellan läkning av hörselskador och vilken tid på dygnet bullerskadan sker.

Örats dygnsklocka har alltså en stor betydelse vid bullerskador vilket kan förklaras av tillväxthormonet BDNF ( brain-derived neurotrophic facto).

Produktionen av BDNF som kan läka skadade hörselnervceller var mer koncentrerad dagtid än nattetid och därför skyddades mössen mera från buller under dagen.

Forskarna tror att de nya rönen kan vara viktiga för exempelvis skiftarbetare i bullriga miljöer och flygpersonal som snabbt förflyttas över olika tidszoner.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.