Säkrare diagnos av Alzheimers sjukdom kan ge tidigare hjälp
Många som lever nära en alzheimersjuk upplever ofta otillräcklighet och skuldkänslor för att de inte orkar med. Att den sjuke inte känner igen sina anhöriga längre gör det till en många gånger tung situation. Sjukdomens långsamma förlopp gör att de flesta demenssjuka kan vårdas i hemmet under de tidiga stadierna av sjukdomen. Men för många anhöriga blir det till slut nödvändigt att få hjälp och stöd för att klara av det krävande arbete som det innebär att behöva finnas till hands dygnet runt. (Foto: AFP PHOTO/Sebastian Bozon)


Alzheimers sjukdom, som också kallas för ”de anhörigas sjukdom”, är fortfarande en gåta men forskarna är sjukdomen på spåren. Det är viktigt att upptäcka sjukdomen i tid för att den drabbade ska få nytta av bromsande behandling och nu har forskare vid Sahlgrenska akademin upptäckt hur analyser av ryggvätska kan vara till hjälp för att ge en tidig och säkrare diagnos.

I takt med att befolkningen blir äldre ökar också antalet demenssjuka i vårt land. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Man uppskattar att drygt 100 000 lider av sjukdomen i Sverige. Vården av Alzheimersjuka är en stor kostnad för samhället.

Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan onormalt fort och det leder till att framförallt minnesfunktionerna försämras.

I sjukdomens slutstadier är patienten i stort behov av hjälp för att klara sin vardagliga tillvaro. Sjukdomen som innebär ett stort lidande både för den sjuke och anhöriga, leder ofta till en för tidig död för patienten.

Docent Johan Svensson och professor Kaj Blennows har tillsammans med sitt forskarlag vid Sahlgrenska akademin, studerat så kallade biomarkörer, särskilda ämnen i ryggvätskan, som finns i ovanligt höga eller låga nivåer hos patienter som utvecklar Alzheimers sjukdom. Hos Alzheimerpatienter är det proteinämnen och peptider som forskarna vanligtvis identifierat.

Forskargruppen vid Sahlgrenska akademin har sedan lång tid forskat kring utvecklingen och spridandet av användandet av dessa biomarkörer.

– Det nya med vår studie är att biomarkörerna är mycket bra, bättre än vad som setts tidigare, eftersom studien gjorts mycket noggrant med lämpliga deltagare via kliniska undersökningar och väl genomförda och kontrollerade laboratorieanalyser, säger docent Johan Svensson i ett pressmeddelande.

I studien deltog 60 patienter som utreddes för misstänkt demens och en kontrollgrupp på 20 friska personer.

– Vi mätte nivåerna av biomarkörerna i ryggvätskan och fann att höga nivåer av dessa ämnen fastställde diagnosen Alzheimers sjukdom med hög säkerhet jämfört med hos friska kontrollpersoner och patienter med andra demensformer, säger Johan Svensson och tillägger:

– Vi såg även att patienter som ännu inte uppfyllde alla kliniska kriterier för Alzheimers sjukdom hade liknande nivåer av biomarkörerna i ryggvätskan som patienter med fullt utvecklad Alzheimers sjukdom.

Enligt forskargruppen kan dessa mätningar av biomarkörer upptäcka Alzheimers redan i tidigt stadium.

Det är viktigt eftersom patienten då har möjlighet att få bäst nytta av behandling mot sjukdomen.

– Om en behandling med läkemedel som påverkar sjukdomsprocessen blir tillgänglig kommer den troligen vara mest effektiv tidigt i förloppet och biomarkörerna skulle kunna användas i utvecklingen av sådana läkemedel, säger Johan Svensson.

Med den nya upptäckten hoppas nu forskarlaget att metoden kommer att kunna användas internationellt när det gäller att diagnostisera Alzheimers sjukdom.