SAGT I KINA: En munk i ordförande Maos anda
Slagordet på banderollen ovanför det här kinesiska templet lyder: ”Det finns ingen Buddha utan kommunistpartiet”. (Skärmdump /Weibo)


Vad rör sig i vanliga kinesers huvuden? Under rubriken ”Sagt i Kina” samlar vi upp kommentarer och skämt om aktuella händelser från kinesiska internetsidor, ibland med en liten förklaring där så behövs.

Veckans skämt

”Snabbnudlar blir dyrare, ägg blir dyrare, mjöl blir dyrare. Bensin, grönsaker, matolja, bomull, kläder… priset stiger på allting, men inte våra löner. Men vi får inte förlora vår starka vilja att leva – priserna på gravplatser stiger snabbast av allt!”

– Weibo

Mikrobloggat

@Lüqiu Luwei: ”Det här är exempel på vad jag lärde mig på två lektioner: I Tjeckien var folks hem väldigt rena, men det låg sopor överallt utomhus; i Ukraina skottade ingen bort snön från trottoarerna. Båda lärarna förklarade det här fenomenet med att arvet efter Sovjetunionen ledde till en brist på medborgaranda. Folk var så vana vid att tänka att regeringen skulle ta hand om allting. Följaktligen värderade folk framför allt sina privata utrymmen, eftersom det sällan fanns bra offentliga rum.”

– Weibo

En munk i ordförande Maos anda

Den religion som kommunistpartiet tillåter i dagens Kina är extremt politiserad, och de tillåtna samfunden anklagas ofta för att mest gå partiets ärenden.

Ett ganska slående exempel på det gavs nyligen på ett videoklipp där abboten Yinguang i Cihang Jingyuan-templet i Shanxiprovinsen ledde munkarna i att skandera slagord av typen ”Var en munk i Mao Zedongs anda”, ”Var en lekman i Deng Xiaopings anda” och ”Uppfyll ordförande Xis [Jinping] kinesiska dröm”.

Kinas ”ryggrad” emigrerar

Ni Ping, en känd före detta kinesisk programledare i tv, har hamnat i hetluften i Kina. Ni Ping är känd som en mycket lydig och partitrogen person, och har emellanåt gjorts till åtlöje på internet i Kina. 2010 sade hon till exempel att hon aldrig avstod eller röstade emot partiets förslag i Folkets politiskt rådgivande konferens, som hon är medlem av, ”eftersom jag älskar vår nation så mycket”. (Folkets politiskt rådgivande konferens är ett på papperet rådgivande organ till kommunistpartiet, som i praktiken bara består av ja-sägare).

2011 blev Ni Ping en av ”Republikens tio ryggradsfigurer inom konsten”. Somliga började efter det ironiskt referera till henne som ”Republikens ryggrad” på internet.

Nyligen var Ni Ping i Vancouver i Kanada, och råkade då kasta ur sig att hon planerar att flytta dit efter att hennes son avslutat sina studier i USA. Den kommentaren plockades genast upp på kinesiska mikrobloggar. ”Okej, nu ska alltså även ’Republikens ryggrad’ emigrera!” löd en kommentar.

Det finns stor ilska bland vanliga kineser mot personer som blir rika och mäktiga genom att klättra inom kommunistpartiets system, för att sedan samla sina rikedomar utomlands och emigrera. Många kinesiska kändisar och partitjänstemän skickar sina barn i skola utomlands, och följer sedan själva efter.

Somliga internetanvändare började ironiskt försvara Ni Ping: ”Hon vet vad hon gör.” ”Att hon aldrig avstår eller röstar emot visar att hon vet vad partiet väntar sig av medlemmarna i politiskt rådgivande konferensen. Att hon skickade sin son till USA för att studera visar att hon vet vilket slags utbildning som är bra för ett barn. Att hon planerar att emigrera till Kanada visar att hon vet vilket land som är bra och säkert att bo i.”

Ni Ping har sedan dess försökt hävda på mikrobloggen Weibo att hon bara skojade om planerna på att emigrera. En kommentator svarade: ”Men vad är det för fel med att flytta till ett land utan smog?”

SAGT I KINA: Drömmen om att få leva i sjunyheterna