loadingInnandömet av Dragon V2, tillhörande nästa generations rymdfarkoster. (SpaceX)
Innandömet av Dragon V2, tillhörande nästa generations rymdfarkoster. (SpaceX)
Utrikes

Rymdturistindustrin planerar redan hur de ska underhålla oss i rymden

Cindy Drukier, Epoch Times

Vi står just nu och knackar på dörren till den kommersiella rymdturismen, och en hel industri har byggts upp för att serva turister som färdas till våra yttersta gränser.

Det finns åtminstone sju företag i USA som jobbar mot att transportera kunder ut i rymden. Planer görs för nöjesresor, rymdhotell, och till och med en ny galaktisk valuta, PayPal Galactic, för att betala rymdräkningarna.

Ett företag vid namn Space Adventures är solsystemets första skräddarsydda byrå för resor till rymden. Hos Space Adventures kan man boka olika ”privata upplevelser i rymdfarkoster som passar alla intressen och budgetar”, såsom en 10-dagars resa till den internationella rymdstationen (priset beror på platsen för avresan), en chans att uppleva en rymdtur med nollgravitation (kostar drygt 40 000 kronor), och en möjlighet att få uppleva astronautträning i rymden (priset beror på valet av resrutt).

Superstjärnan och sopranen Sarah Brightman har tränat sedan januari för att resa till den internationella rymdstationen (ISS) med Space Adventure, där hon kommer att bli den första artisten att uppträda live från rymden.

Företaget Cosmic Lifestyle laddar upp för sin första happy hour i rymden med sina 3D-printade cocktailglas för nollgravitation. Projektet är ”ett försök att överbrygga klyftan mellan visionen om rymdturism och en realitet för en större mängd människor”, står det på företagets hemsida. Avståndet till verkligheten är kanske fortfarande lite för stort, då företagets kampanj på crowdfundingtjänsten Kickstarter bara drog in omkring 30 000 kronor istället för målet på drygt 250 000.


Nollgravitationscocktailglas från företaget Cosmic Lifestyle. (Med tillstånd från Cosmic Lifestyle)

Nollgravitationscocktailglas från företaget Cosmic Lifestyle. (Med tillstånd från Cosmic Lifestyle)

Hjärnan bakom Cosmic Lifestyle är Samuel Coniglio, erfaren rymdaktivist och tidigare vice ordförande (och för närvarande styrelseledamot) i Space Tourism Society.

Aktiviteter i rymden

Space Tourism Society (STS) grundades 1996 med uppdraget att bygga upp efterfrågan och resurser så att rymdturismen skulle kunna bli tillgänglig för så många människor som möjligt och så fort som möjligt.

Grundaren av STS, ordföranden John Spencer, sade att medan företag som SpaceX and Virgin Galactic jobbar med att komma ut i och återvända från rymden så fokuserar hans organisation på vad man ska göra i rymden – något han kallar för ”rymdupplevelseekonomi”.

Han tänker på frågor som hur man ska kunna laga och servera en femstjärnig måltid i rymden, hur frisyrerna ser ut vid noll gravitation, och hur underhållningen ska se ut.

Han har stora planer för fallskärmshoppning i rymden, balett i nollgravitation och rymdbasket, plus den långsiktiga planen Great Lunar Rover Race, en tävling runt månen.

Ambitionen hos pionjärerna inom rymdturism låter kanske väl fantastiska för många människor, men verkligheten är närmare än många förmodligen tror.

– Det pågår mycket arbete i det tysta, sade Spencer. Han tillade att det finns en lista över tio miljardärer som aktivt investerar i eller startar upp kommersiella rymdföretag.

Folk som Paul Allen, en av grundarna till Microsoft, exempelvis. Han äger Stratolaunch Systems, som designar en tvåskrovig jetfarkost med ett vingspann på 117 meter, som kommer att kunna lyfta från en vanlig flygplats och stiga till en låg omloppsbana runt jorden. Prislappen på drygt 170 miljoner kronor är bara en bråkdel av konkurrenternas.

Amazons Jeff Bezos klev nyligen in i matchen tillsammans med Blue Origin, som arbetar med rymdpassargerarfarkosten New Shepard.

SpaceX, ägt av Teslas Elon Musk – som redan är på sitt sjätte  uppdrag till ISS – har 43 miljarder kronor i bekräftade beställningar.

Fram tills idag har det funnits sju rymdturister. Var och en har betalat många miljoner till det ryska rymdprogrammet för en sju till tio dagar lång resa till ISS och tillbaka (och en av dem har åkt två gånger). Den sista resan var dock 2009 då det inte funnits något extra utrymme på rymdstationen sedan dess.

Kryssningsfartyg förebilden

Spencer tar industrin kring kryssningsfartyg som förebild för rymdturism. Kryssningsfartyg har likheter, säger han, på så vis att ”de är ett komplext stycke utrustning som tar människor ut i en fientlig miljö som havet” med en affärsmodell som ska ”dra in så mycket pengar som möjligt”.

Spencer hyser inga tvivel om affärerna kring resor ut från jorden. Värdet för leverantörerna och turisterna ligger i varumärke, social status och prestige, säger han.

Som en prisbelönt rymdarkitekt på Nasa är Spencers största personliga projekt superrymdyachten Destiny för tio passagerare plus besättning. Han förväntar sig att det inte kommer att bli alltför svårt att övertyga ett storföretag att köpa in sig i prestigen att äga den första rymdyachten.


Superrymdyachten “Destiny”, skapad och designad av John Spencer, grundare och ordförande för Space Tourism Society. (Med tillstånd från John Spencer)

Superrymdyachten “Destiny”, skapad och designad av John Spencer, grundare och ordförande för Space Tourism Society. (Med tillstånd från John Spencer)

Den tråkiga sidan

Självklart finns det risker kopplade till rymdresorna. Den 31 oktober 2014 kraschade Virgin Galactics SpaceShip Two under en testflygning. En pilot dog och den andre blev svårt skadad. Företaget har dock hämtat sig och SpaceShip Three kommer troligen att vara redo för testflygningar i slutet av sommaren.

– Det är riskabelt. Det är en del av det unika, det som ger en skryträtten för att åka upp i rymden, sade Spencer.

Vid sidan av risken att krascha och en mängd andra nödsituationer – eld, fel på utrustningen, olyckor och så vidare – är cancer ett annat långsiktigt problem.

I augusti förra året tog Federal Aviation Administration’s Office of Commercial Space Transportation fram ett dokument om rekommenderade metoder för säkerhet under rymdfärder med människor.

”Resenärer som utsätts för joniserande strålning under rymdfärden löper en ökad risk för cancer, och deras avkomma löper ökad risk för att ärva genetiska störningar. Det är en naturlig risk vid rymdfärder”, står det i rapporten.

Spencer sade att detta inte är ett betydande bekymmer för tillfället, eftersom risken för resenärer som är uppe en gång i rymden inte är så stor, men att det kommer att bli ett större bekymmer senare, när besättningen tillbringar mer tid i rymden.

– Ombord på min superyacht har jag besättningens logi i den mest skyddade delen … så besättningen får minst strålning, sade Spencer.

Även om det är ett problem så ser han det inte som något hinder, och det finns många smarta personer som jobbar med det.

– Så långt jag känner till har jag aldrig hört talas om att någon med riktig trovärdighet sagt att vi inte kan ta oss ut i rymden för att det är för farligt, sade han.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingInnandömet av Dragon V2, tillhörande nästa generations rymdfarkoster. (SpaceX)
Innandömet av Dragon V2, tillhörande nästa generations rymdfarkoster. (SpaceX)
Utrikes

Rymdturistindustrin planerar redan hur de ska underhålla oss i rymden

Cindy Drukier, Epoch Times

Vi står just nu och knackar på dörren till den kommersiella rymdturismen, och en hel industri har byggts upp för att serva turister som färdas till våra yttersta gränser.

Det finns åtminstone sju företag i USA som jobbar mot att transportera kunder ut i rymden. Planer görs för nöjesresor, rymdhotell, och till och med en ny galaktisk valuta, PayPal Galactic, för att betala rymdräkningarna.

Ett företag vid namn Space Adventures är solsystemets första skräddarsydda byrå för resor till rymden. Hos Space Adventures kan man boka olika ”privata upplevelser i rymdfarkoster som passar alla intressen och budgetar”, såsom en 10-dagars resa till den internationella rymdstationen (priset beror på platsen för avresan), en chans att uppleva en rymdtur med nollgravitation (kostar drygt 40 000 kronor), och en möjlighet att få uppleva astronautträning i rymden (priset beror på valet av resrutt).

Superstjärnan och sopranen Sarah Brightman har tränat sedan januari för att resa till den internationella rymdstationen (ISS) med Space Adventure, där hon kommer att bli den första artisten att uppträda live från rymden.

Företaget Cosmic Lifestyle laddar upp för sin första happy hour i rymden med sina 3D-printade cocktailglas för nollgravitation. Projektet är ”ett försök att överbrygga klyftan mellan visionen om rymdturism och en realitet för en större mängd människor”, står det på företagets hemsida. Avståndet till verkligheten är kanske fortfarande lite för stort, då företagets kampanj på crowdfundingtjänsten Kickstarter bara drog in omkring 30 000 kronor istället för målet på drygt 250 000.


Nollgravitationscocktailglas från företaget Cosmic Lifestyle. (Med tillstånd från Cosmic Lifestyle)

Nollgravitationscocktailglas från företaget Cosmic Lifestyle. (Med tillstånd från Cosmic Lifestyle)

Hjärnan bakom Cosmic Lifestyle är Samuel Coniglio, erfaren rymdaktivist och tidigare vice ordförande (och för närvarande styrelseledamot) i Space Tourism Society.

Aktiviteter i rymden

Space Tourism Society (STS) grundades 1996 med uppdraget att bygga upp efterfrågan och resurser så att rymdturismen skulle kunna bli tillgänglig för så många människor som möjligt och så fort som möjligt.

Grundaren av STS, ordföranden John Spencer, sade att medan företag som SpaceX and Virgin Galactic jobbar med att komma ut i och återvända från rymden så fokuserar hans organisation på vad man ska göra i rymden – något han kallar för ”rymdupplevelseekonomi”.

Han tänker på frågor som hur man ska kunna laga och servera en femstjärnig måltid i rymden, hur frisyrerna ser ut vid noll gravitation, och hur underhållningen ska se ut.

Han har stora planer för fallskärmshoppning i rymden, balett i nollgravitation och rymdbasket, plus den långsiktiga planen Great Lunar Rover Race, en tävling runt månen.

Ambitionen hos pionjärerna inom rymdturism låter kanske väl fantastiska för många människor, men verkligheten är närmare än många förmodligen tror.

– Det pågår mycket arbete i det tysta, sade Spencer. Han tillade att det finns en lista över tio miljardärer som aktivt investerar i eller startar upp kommersiella rymdföretag.

Folk som Paul Allen, en av grundarna till Microsoft, exempelvis. Han äger Stratolaunch Systems, som designar en tvåskrovig jetfarkost med ett vingspann på 117 meter, som kommer att kunna lyfta från en vanlig flygplats och stiga till en låg omloppsbana runt jorden. Prislappen på drygt 170 miljoner kronor är bara en bråkdel av konkurrenternas.

Amazons Jeff Bezos klev nyligen in i matchen tillsammans med Blue Origin, som arbetar med rymdpassargerarfarkosten New Shepard.

SpaceX, ägt av Teslas Elon Musk – som redan är på sitt sjätte  uppdrag till ISS – har 43 miljarder kronor i bekräftade beställningar.

Fram tills idag har det funnits sju rymdturister. Var och en har betalat många miljoner till det ryska rymdprogrammet för en sju till tio dagar lång resa till ISS och tillbaka (och en av dem har åkt två gånger). Den sista resan var dock 2009 då det inte funnits något extra utrymme på rymdstationen sedan dess.

Kryssningsfartyg förebilden

Spencer tar industrin kring kryssningsfartyg som förebild för rymdturism. Kryssningsfartyg har likheter, säger han, på så vis att ”de är ett komplext stycke utrustning som tar människor ut i en fientlig miljö som havet” med en affärsmodell som ska ”dra in så mycket pengar som möjligt”.

Spencer hyser inga tvivel om affärerna kring resor ut från jorden. Värdet för leverantörerna och turisterna ligger i varumärke, social status och prestige, säger han.

Som en prisbelönt rymdarkitekt på Nasa är Spencers största personliga projekt superrymdyachten Destiny för tio passagerare plus besättning. Han förväntar sig att det inte kommer att bli alltför svårt att övertyga ett storföretag att köpa in sig i prestigen att äga den första rymdyachten.


Superrymdyachten “Destiny”, skapad och designad av John Spencer, grundare och ordförande för Space Tourism Society. (Med tillstånd från John Spencer)

Superrymdyachten “Destiny”, skapad och designad av John Spencer, grundare och ordförande för Space Tourism Society. (Med tillstånd från John Spencer)

Den tråkiga sidan

Självklart finns det risker kopplade till rymdresorna. Den 31 oktober 2014 kraschade Virgin Galactics SpaceShip Two under en testflygning. En pilot dog och den andre blev svårt skadad. Företaget har dock hämtat sig och SpaceShip Three kommer troligen att vara redo för testflygningar i slutet av sommaren.

– Det är riskabelt. Det är en del av det unika, det som ger en skryträtten för att åka upp i rymden, sade Spencer.

Vid sidan av risken att krascha och en mängd andra nödsituationer – eld, fel på utrustningen, olyckor och så vidare – är cancer ett annat långsiktigt problem.

I augusti förra året tog Federal Aviation Administration’s Office of Commercial Space Transportation fram ett dokument om rekommenderade metoder för säkerhet under rymdfärder med människor.

”Resenärer som utsätts för joniserande strålning under rymdfärden löper en ökad risk för cancer, och deras avkomma löper ökad risk för att ärva genetiska störningar. Det är en naturlig risk vid rymdfärder”, står det i rapporten.

Spencer sade att detta inte är ett betydande bekymmer för tillfället, eftersom risken för resenärer som är uppe en gång i rymden inte är så stor, men att det kommer att bli ett större bekymmer senare, när besättningen tillbringar mer tid i rymden.

– Ombord på min superyacht har jag besättningens logi i den mest skyddade delen … så besättningen får minst strålning, sade Spencer.

Även om det är ett problem så ser han det inte som något hinder, och det finns många smarta personer som jobbar med det.

– Så långt jag känner till har jag aldrig hört talas om att någon med riktig trovärdighet sagt att vi inte kan ta oss ut i rymden för att det är för farligt, sade han.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024