En sällsynt skur av rött regn föll i ungefär 15 minuter i staden Kannur i Kerala, Indien den 28 juni. Lokalinvånarna blev bestörta men det var inte första gången området hade fått uppleva färgat regn.
Detta underliga fenomen dokumenterades första gången i Kerala några timmar efter en kometskur i juli 2001, då en sten från rymden exploderade i atmosfären. Mer än 120 sådana här regnskurar rapporterades det året – gula, gröna och svarta.
Astrobiologen Godfrey Louis, universitetsdirektör på närliggande Cochin University of Science and Technology (CUSAT), studerade prover av rött regnvatten år 2001 och upptäckte märkliga egenskaper, bland annat autofluorescens – ljus som naturligt avges från cellstrukturer som mitokondrier.
Vetenskapliga analyser visade att den skarpa rödfärgningen beror på mikroskopiska partiklar liknande biologiska celler som kan ha sitt ursprung i fragment från kometer.
Louis tror att dessa celler kan vara utomjordiska eftersom det redan finns teorier om att kometer kan ha en kärna med varmt vatten och kemiska näringsämnen som kan ligga till grund för tillväxt av mikrober.
“Sådana kometer kan brytas ned till fragment när de närmar sig solen under sina resor längs kraftigt elliptiska banor”, berättar han för Epoch Times via e-post.
”De här fragmenten kan bli kvar i omloppsbana och sedan periodiskt träda in i jordens atmosfär.”
Enligt Louis skapades de röda molnen förmodligen av röda partiklar i atmosfären från en splittrad meteorit.
”Det kan vara i storleksordningen 100 miljoner celler i en liter rött vatten”, sade han.
”Det röda regnet kan likna svart kaffe om koncentrationen av celler ökar i regnvattnet.”
De här “utomjordiska” cellerna liknar vanliga celler men saknar konventionella biologiska molekyler som DNA, och har förmodligen annorlunda biokemi.
”Till skillnad från andra biologiska celler kan dessa mikrober i rött regn motstå väldigt höga temperaturer”, förklarar Louis.
”Det är möjligt att odla dem vid så höga temperaturer som 300 grader Celsius.
Inte ens de tuffaste värmeälskande bakterierna på jorden kan klara lika höga temperaturer som de röda cellerna kan.
”De i nuläget kända konventionella hypertermofiliska mikroberna överlever inte odling över 122 grader Celsius.”
Louis har också studerat gult regn och säger att det innehåller vissa okända lösta material men inga röda celler.
”Gult regn och rött regn är besläktade då båda uppvisar en ovanlig egenskap: autofluorescens”, sade han.
”Man kan dra slutsatsen att de material som är upplösta i det gula regnet är biologiska biprodukter av de här mikroorganismerna.”
Forskare försöker nu identifiera de molekylära komponenterna i de röda cellerna och få mer förståelse beträffande färgade regn.
Läs Louis forskningsartikel om de röda regnen 2001 här.
Översatt från engelska
En röd cell sedd genom ett transmissionselektronmikroskop. (Godfrey Louis/CUSAT)
