loadingSong Binbin (t.h.) sätter Röda gardets armbindel på ordförande Mao Zedongs arm på Himmelska fridens torg den 18 augusti 1966. (Skärmdump/163.com/Epoch Times)
Song Binbin (t.h.) sätter Röda gardets armbindel på ordförande Mao Zedongs arm på Himmelska fridens torg den 18 augusti 1966. (Skärmdump/163.com/Epoch Times)
Utrikes

Rödgardist och aristokrat ber om ursäkt för att ha dödat lärare

Leo Timm, Epoch Times

För nära femtio år sedan, under upptakten till den kinesiska Kulturrevolutionen 1966, hjälpte den kända rödgardisten Song Binbin, som då var en skolflicka, till att driva allt blodigare ”kamp”- och ”kritik”-möten på sin skola, vilket till sist resulterade att skolans rektor dog en våldsam död.

Nu säger den åldrande Song att hon är ledsen.

Song Binbin, som Mao Zedong vid ett berömt tillfälle träffade och gav smeknamnet ”Yaowu” och som betyder ”villig att slåss”, dök upp på Pekings normaluniversitets flickskola den 12 januari där hon höll ett tal om hur hon ångrade sig.

”Låt mig uttrycka hur beklämd jag för alltid kommer att känna mig och framföra min ursäkt till rektor Bian”, sade hon till en grupp före detta lärare och elever enligt en artikel i Beijing Times. ”Jag kunde inte skydda skolledarna och detta har varit en livslång källa till ångest och ånger.”

Som dotter till amiral Song Renqiong, en av de ledare som grundande det kommunistiska Kina, blev Song Binbin 1966 en stor ledare bland rödgardisterna på sin flickskola i Peking. Rödgardisterna, som skapades för att driva Maos kulturrevolution, skapade obeskrivligt kaos i landets institutioner och samhällsstruktur.

I juni detta år skrev Song vad som är känt som en ”affisch med stora tecken” som kritiserade skolledningen. Det kulminerade i augusti då en mordisk mobb misshandlade skolans kommunistpartisekreterare och biträdande rektor, Bian Zhongyun.

”Kulturrevolutionen var
en enorm katastrof”, sade Song, enligt ett utdrag från hennes uttalande som publicerats på ”Consensus Net”, en kinesisk webbsida för intellektuella och politiska diskussioner. Ett foto där Song och andra före detta studenter bugade framför en byst av Bian Zhongyun dök upp i kinesiska tidningar.

Mordet på rektorn var bara ett av de första och mest kända i sitt slag.

”Under de följande dagarna eskalerade våldet. Det ledde till att fler lärare misshandlades och många dog”, berättade den amerikanska professorn Wang Youqin som själv var en före detta rödgardist. Omkring 100 personer torterades till döds i ett enda distrikt i centrala Peking inom en tvåveckorsperiod i augusti 1966 och många invalidiserades.


Song Binbin håller ett tal vid Pekings normaluniversitets flickskola den 12 januari där hon ber om ursäkt för vad hon gjorde mot sina lärare och mot elever under Kulturrevolutionen. (Foto: Weibo.com)

Song Binbin håller ett tal vid Pekings normaluniversitets flickskola den 12 januari där hon ber om ursäkt för vad hon gjorde mot sina lärare och mot elever under Kulturrevolutionen. (Foto: Weibo.com)

Song sade att hon blivit inspirerad av ursäkten av Chen Xiaolu, som är son till en annan kommunistisk topptjänsteman. ”Vi såg att samhället tog emot hans ursäkt väl. Det här är en möjlighet. Vi hoppas att fler människor får veta sanningen”, sade Song.

Kulturrevolutionen var en politisk kampanj som lanserades av Mao Zedong, den tidigare ledaren för det Kinesiska kommunistpartiet och grundaren av Folkrepubliken Kina, med syfte att sätta stopp för att dem som han uppfattade som sina ideologiska fiender, och ta tillbaka makten inom partiet efter det katastrofala Stora språnget under vilket tiotals miljoner människor svalt ihjäl.

Till en början utgjordes stödet av en kärna av barn till topptjänstemän inom partiet, bland andra Song, vilka ville visa sina revolutionära meriter. Snart övergavs denna tidiga grupp rödgardister av Mao och blev i sin tur angripna av andra grupper i en eskalerande cykel av våldsam kamp.

Kulturrevolutionens följder
var oerhört vittomfattande. Nuvarande partiledare Xi Jinping och hans far Xi Zhongxun tillhör dess offer. Den äldre Xi, som avskedades från posten som vice premiärminister i kommunistpartiets statliga råd, blev själv föremål för utredning och internerades. Xi Jinping själv, som då bara var en pojke, fördömdes, svalt, blev hemlös och fängslades. I början av 1969 skickades den då 16-årige Xi att arbeta på landsbygden i norra Shaanxiprovinsen, där han arbetade i sju år under eländiga förhållanden.

Wang Jingyao, Bian Zhongyuns 93-årige änkling, har länge arbetat för att bevara sin avlidna hustrus minne, samt öka medvetenheten om Songs och andras roller i hennes död.

”Hon är en dålig människa på grund av vad hon gjorde”, sade han i en intervju med New York Times. ”Hon och de andra stöddes av Mao Zedong. Mao var källan till allt ont. Han gjorde så mycket som var dåligt. Och det är inte bara ett enskilt problem med någon som Song”, tillade han. ”Hela kommunistpartiet och Mao Zedong bär också ansvaret.”

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSong Binbin (t.h.) sätter Röda gardets armbindel på ordförande Mao Zedongs arm på Himmelska fridens torg den 18 augusti 1966. (Skärmdump/163.com/Epoch Times)
Song Binbin (t.h.) sätter Röda gardets armbindel på ordförande Mao Zedongs arm på Himmelska fridens torg den 18 augusti 1966. (Skärmdump/163.com/Epoch Times)
Utrikes

Rödgardist och aristokrat ber om ursäkt för att ha dödat lärare

Leo Timm, Epoch Times

För nära femtio år sedan, under upptakten till den kinesiska Kulturrevolutionen 1966, hjälpte den kända rödgardisten Song Binbin, som då var en skolflicka, till att driva allt blodigare ”kamp”- och ”kritik”-möten på sin skola, vilket till sist resulterade att skolans rektor dog en våldsam död.

Nu säger den åldrande Song att hon är ledsen.

Song Binbin, som Mao Zedong vid ett berömt tillfälle träffade och gav smeknamnet ”Yaowu” och som betyder ”villig att slåss”, dök upp på Pekings normaluniversitets flickskola den 12 januari där hon höll ett tal om hur hon ångrade sig.

”Låt mig uttrycka hur beklämd jag för alltid kommer att känna mig och framföra min ursäkt till rektor Bian”, sade hon till en grupp före detta lärare och elever enligt en artikel i Beijing Times. ”Jag kunde inte skydda skolledarna och detta har varit en livslång källa till ångest och ånger.”

Som dotter till amiral Song Renqiong, en av de ledare som grundande det kommunistiska Kina, blev Song Binbin 1966 en stor ledare bland rödgardisterna på sin flickskola i Peking. Rödgardisterna, som skapades för att driva Maos kulturrevolution, skapade obeskrivligt kaos i landets institutioner och samhällsstruktur.

I juni detta år skrev Song vad som är känt som en ”affisch med stora tecken” som kritiserade skolledningen. Det kulminerade i augusti då en mordisk mobb misshandlade skolans kommunistpartisekreterare och biträdande rektor, Bian Zhongyun.

”Kulturrevolutionen var
en enorm katastrof”, sade Song, enligt ett utdrag från hennes uttalande som publicerats på ”Consensus Net”, en kinesisk webbsida för intellektuella och politiska diskussioner. Ett foto där Song och andra före detta studenter bugade framför en byst av Bian Zhongyun dök upp i kinesiska tidningar.

Mordet på rektorn var bara ett av de första och mest kända i sitt slag.

”Under de följande dagarna eskalerade våldet. Det ledde till att fler lärare misshandlades och många dog”, berättade den amerikanska professorn Wang Youqin som själv var en före detta rödgardist. Omkring 100 personer torterades till döds i ett enda distrikt i centrala Peking inom en tvåveckorsperiod i augusti 1966 och många invalidiserades.


Song Binbin håller ett tal vid Pekings normaluniversitets flickskola den 12 januari där hon ber om ursäkt för vad hon gjorde mot sina lärare och mot elever under Kulturrevolutionen. (Foto: Weibo.com)

Song Binbin håller ett tal vid Pekings normaluniversitets flickskola den 12 januari där hon ber om ursäkt för vad hon gjorde mot sina lärare och mot elever under Kulturrevolutionen. (Foto: Weibo.com)

Song sade att hon blivit inspirerad av ursäkten av Chen Xiaolu, som är son till en annan kommunistisk topptjänsteman. ”Vi såg att samhället tog emot hans ursäkt väl. Det här är en möjlighet. Vi hoppas att fler människor får veta sanningen”, sade Song.

Kulturrevolutionen var en politisk kampanj som lanserades av Mao Zedong, den tidigare ledaren för det Kinesiska kommunistpartiet och grundaren av Folkrepubliken Kina, med syfte att sätta stopp för att dem som han uppfattade som sina ideologiska fiender, och ta tillbaka makten inom partiet efter det katastrofala Stora språnget under vilket tiotals miljoner människor svalt ihjäl.

Till en början utgjordes stödet av en kärna av barn till topptjänstemän inom partiet, bland andra Song, vilka ville visa sina revolutionära meriter. Snart övergavs denna tidiga grupp rödgardister av Mao och blev i sin tur angripna av andra grupper i en eskalerande cykel av våldsam kamp.

Kulturrevolutionens följder
var oerhört vittomfattande. Nuvarande partiledare Xi Jinping och hans far Xi Zhongxun tillhör dess offer. Den äldre Xi, som avskedades från posten som vice premiärminister i kommunistpartiets statliga råd, blev själv föremål för utredning och internerades. Xi Jinping själv, som då bara var en pojke, fördömdes, svalt, blev hemlös och fängslades. I början av 1969 skickades den då 16-årige Xi att arbeta på landsbygden i norra Shaanxiprovinsen, där han arbetade i sju år under eländiga förhållanden.

Wang Jingyao, Bian Zhongyuns 93-årige änkling, har länge arbetat för att bevara sin avlidna hustrus minne, samt öka medvetenheten om Songs och andras roller i hennes död.

”Hon är en dålig människa på grund av vad hon gjorde”, sade han i en intervju med New York Times. ”Hon och de andra stöddes av Mao Zedong. Mao var källan till allt ont. Han gjorde så mycket som var dåligt. Och det är inte bara ett enskilt problem med någon som Song”, tillade han. ”Hela kommunistpartiet och Mao Zedong bär också ansvaret.”

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024