Roddare i antikens Grekland hade bättre fysik än dagens idrottare


 Trots den moderna träningen och dieten skulle det idag vara svårt att finna tillräckligt med elitidrottsmän som kunnat mäta sig med det antika Greklands flotta med krigsskepp med roddare.

Slutsatsen dras av Dr Harry Rossiter på University of Leeds i en studie som nyligen publicerades i tidningen New Scientist. I studien mätte Rossiter den metaboliska hastigheten hos nutida idrottsmän som rodde en rekonstruktion av den atenska triremen. Idrottsmännens metabolism mättes med en portabel metabolismanalysator. Energikonsumtionen för ett urval av idrottsmännen som rodde båtarna registrerades vid ett antal olika hastigheter för att uppskatta effektiviteten hos båtarnas mänskliga motorer.

Rossiter jämförde resultaten med klassiska texter och noterade att de atenska roddarna skulle ha betraktats som elitidrottsmän även med dagens standard.

De atenska triremerna var cirka 37 meter långa krigsskepp som framfördes av roddare som satt i tre rader på varje sida. Rossiter sade att antikens atenare konstant hade närmare 200 triremer och varje skepp krävde 170 roddare. Atenarna hade således en stor grupp roddare som kunde ha stått sig väl mot dagens främsta idrottsmän. Rossiters fakta tycks också indikera att dessa roddare var bättre genetiskt anpassade för att tåla träning än moderna människor.

Rossiter arbetade med en annan expert, professor Boris Rankov på University of London, för att tolka detaljer i klassiska texter kring de antika roddarnas uthållighet. En text nämnde till exempel hur den atenska sammanslutningen skickade en trirem för att massakrera männen på Mytilene som hade revolterat på ön Lesbos i östra delen av Egeiska havet. Sammanslutningen ändrade sig och skickade ytterligare en trirem för att stoppa massakern. Att döma av skrifterna tillryggalade den andra triremen sträckan på 24 timmar.

Utifrån historiska texter som dessa kunde Rossiter uppskatta den genomsnittliga hastighet som triremerna kunde upprätthålla. Från data för den metaboliska energikonsumtionen för roddarna i den rekonstruerade triremen drog Rossiter slutsatsen att det idag, om de historiska uppgifterna stämmer, skulle vara svårt att finna tillräckligt med idrottsmän som bemästrade dessa krigsskepp.

Triremerna:

Triremerna revolutionerade krigskonsten till sjöss och gjorde så att atenarna dominerade haven. En atensk trirem hade förutom de 170 roddarna 20 besättningsmän, 10 soldater och en kapten. Roddarna satt i tre rader på var sida – 31 i toppen, 27 i mitten och 27 nederst. Utformningen och antalet roddare fick triremerna att bli snabba och tillräckligt manövrerbara för att ramma och göra hål i andra skepp – en ny taktik i krigskonsten till sjöss.

http://en.epochtimes.com/news/7-2-9/51600.html