loading
Kartagiska triremer. Bild: wildfiregames.com/CC-BY-SA 2.0
Kartagiska triremer. Bild: wildfiregames.com/CC-BY-SA 2.0
Vetenskap

Roddare i antikens Grekland hade bättre fysik än dagens idrottare

Thai Ton

Trots den moderna träningen och kosten skulle det idag vara svårt att finna tillräckligt med elitidrottsmän som kunnat mäta sig med det antika Greklands flotta med krigsskepp med roddare.

Slutsatsen dras av Dr Harry Rossiter på University of Leeds i en studie som publicerades i tidningen New Scientist. I studien mätte Rossiter den metaboliska hastigheten hos nutida idrottsmän som rodde en rekonstruktion av en atensk trirem. Idrottsmännens ämnesomsättning mättes med en bärbar metabolismanalysator. Energikonsumtionen för ett urval av idrottsmännen som rodde båtarna registrerades vid ett antal olika hastigheter för att uppskatta effektiviteten hos båtarnas mänskliga motorer.

Rossiter jämförde resultaten med klassiska texter och noterade att de atenska roddarna skulle ha betraktats som elitidrottsmän även med dagens standard.

Återkonstruerad grekisk flotta.

De atenska triremerna var cirka 37 meter långa krigsskepp som framfördes av roddare som satt i tre rader på varje sida. Rossiter sade att antikens atenare ständigt hade närmare 200 triremer och varje skepp krävde 170 roddare. Atenarna hade således en stor grupp roddare som kunde ha stått sig väl mot dagens främsta idrottsmän. Rossiters fakta tycks också indikera att dessa roddare var bättre genetiskt anpassade för att tåla träning än moderna människor.

Rossiter arbetade med en annan expert, professor Boris Rankov på University of London, för att tolka detaljer i klassiska texter kring de antika roddarnas uthållighet. En text nämnde till exempel hur den atenska sammanslutningen skickade en trirem för att massakrera männen på Mytilene som hade revolterat på ön Lesbos i östra delen av Egeiska havet. Sammanslutningen ändrade sig och skickade ytterligare en trirem för att stoppa massakern. Att döma av skrifterna tillryggalade den andra triremen sträckan på 24 timmar.

Utifrån historiska texter som dessa kunde Rossiter uppskatta den genomsnittliga hastighet som triremerna kunde upprätthålla. Från data för roddarnas metaboliska energikonsumtion i den rekonstruerade triremen drog Rossiter slutsatsen att det idag, om de historiska uppgifterna stämmer, skulle vara svårt att finna tillräckligt med idrottsmän som bemästrade dessa krigsskepp.

Triremerna

Triremerna revolutionerade krigskonsten till sjöss och gjorde så att atenarna dominerade haven. En atensk trirem hade förutom de 170 roddarna 20 besättningsmän, 10 soldater och en kapten. Roddarna satt i tre rader på var sida – 31 i högst upp, 27 i mitten och 27 nederst. Utformningen och antalet roddare fick triremerna att bli snabba och tillräckligt manövrerbara för att ramma och göra hål i andra skepp – en ny taktik i krigskonsten till sjöss.

Triremen fick sitt namn från de tre raderna med åror och var det dominerande krigsskeppet i Medelhavet under tiden 600-300-talen f Kr.

Rodd i modern tid, Foster City.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Kartagiska triremer. Bild: wildfiregames.com/CC-BY-SA 2.0
Kartagiska triremer. Bild: wildfiregames.com/CC-BY-SA 2.0
Vetenskap

Roddare i antikens Grekland hade bättre fysik än dagens idrottare

Thai Ton

Trots den moderna träningen och kosten skulle det idag vara svårt att finna tillräckligt med elitidrottsmän som kunnat mäta sig med det antika Greklands flotta med krigsskepp med roddare.

Slutsatsen dras av Dr Harry Rossiter på University of Leeds i en studie som publicerades i tidningen New Scientist. I studien mätte Rossiter den metaboliska hastigheten hos nutida idrottsmän som rodde en rekonstruktion av en atensk trirem. Idrottsmännens ämnesomsättning mättes med en bärbar metabolismanalysator. Energikonsumtionen för ett urval av idrottsmännen som rodde båtarna registrerades vid ett antal olika hastigheter för att uppskatta effektiviteten hos båtarnas mänskliga motorer.

Rossiter jämförde resultaten med klassiska texter och noterade att de atenska roddarna skulle ha betraktats som elitidrottsmän även med dagens standard.

Återkonstruerad grekisk flotta.

De atenska triremerna var cirka 37 meter långa krigsskepp som framfördes av roddare som satt i tre rader på varje sida. Rossiter sade att antikens atenare ständigt hade närmare 200 triremer och varje skepp krävde 170 roddare. Atenarna hade således en stor grupp roddare som kunde ha stått sig väl mot dagens främsta idrottsmän. Rossiters fakta tycks också indikera att dessa roddare var bättre genetiskt anpassade för att tåla träning än moderna människor.

Rossiter arbetade med en annan expert, professor Boris Rankov på University of London, för att tolka detaljer i klassiska texter kring de antika roddarnas uthållighet. En text nämnde till exempel hur den atenska sammanslutningen skickade en trirem för att massakrera männen på Mytilene som hade revolterat på ön Lesbos i östra delen av Egeiska havet. Sammanslutningen ändrade sig och skickade ytterligare en trirem för att stoppa massakern. Att döma av skrifterna tillryggalade den andra triremen sträckan på 24 timmar.

Utifrån historiska texter som dessa kunde Rossiter uppskatta den genomsnittliga hastighet som triremerna kunde upprätthålla. Från data för roddarnas metaboliska energikonsumtion i den rekonstruerade triremen drog Rossiter slutsatsen att det idag, om de historiska uppgifterna stämmer, skulle vara svårt att finna tillräckligt med idrottsmän som bemästrade dessa krigsskepp.

Triremerna

Triremerna revolutionerade krigskonsten till sjöss och gjorde så att atenarna dominerade haven. En atensk trirem hade förutom de 170 roddarna 20 besättningsmän, 10 soldater och en kapten. Roddarna satt i tre rader på var sida – 31 i högst upp, 27 i mitten och 27 nederst. Utformningen och antalet roddare fick triremerna att bli snabba och tillräckligt manövrerbara för att ramma och göra hål i andra skepp – en ny taktik i krigskonsten till sjöss.

Triremen fick sitt namn från de tre raderna med åror och var det dominerande krigsskeppet i Medelhavet under tiden 600-300-talen f Kr.

Rodd i modern tid, Foster City.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024