loadingEn enorm staty av Mao Zedong under uppförnde i Tongxu-häradet i Henanprovinsen, 4 januari 2016. Bara några dagar efter att bilden spreds revs statyn. (Foto: STR/AFP/Getty Images)
En enorm staty av Mao Zedong under uppförnde i Tongxu-häradet i Henanprovinsen, 4 januari 2016. Bara några dagar efter att bilden spreds revs statyn. (Foto: STR/AFP/Getty Images)
Utrikes

Rivning av Mao-staty visar på känslig punkt hos kommunistpartiet

Larry Ong - Epoch Times

En ännu inte färdig jättestaty av Kinesiska Kommunistpartiets förre ledare Mao Zedong har rivits, strax efter att en bild på den börjat spridas i medier och på internet. Rivningen visar hur känslig och komplex frågan om Mao – kommunistpartiets ikon – är för partiet idag.

Den 35 meter höga, gyllene statyn av Mao, sittande med händerna i knät på något slags metallställning på ett öde fält i Henanprovinsen, överlevde bara i två dagar efter att västerländska medier börjat rapportera om den. Kinesiska internetanvändare hade då också börjat göra narr av skulpturen.

Rivningslag började demontera statyn, som ligger i Tongxu-häradet i Henanprovinsen, på morgonen den 7 januari, enligt New York Times. Dagen därpå hade hela statyn av den förre regimledaren och diktatorn, som finansierats av en lokal affärsman och partikader, rivits. Den hade kostat motsvarande närmare fyra miljoner kronor att uppföra.

”Generellt ser kommunistpartiets dilemma kring arvet efter Mao ut så här: om man släpper honom så underminerar man själva grunden för kommunistpartiets makt; om man gör för stor affär av honom inbjuder man till verklig granskning av vad han gjorde, vilket innefattar en del väldigt hemska saker.” –  Perry Link, professor emeritus i östasiatiska studier vid Princetonuniversitetet

Dilemma kring arvet efter Mao

Kinesiska Kommunistpartiet har alltid kämpat med hur man ska minnas Mao Zedong, som var partiets mest framstående och samtidigt högst problematiske ledare. Maos bild är i dag kitsch, och finns på turistsouvenirer överallt i Kina, men att så här snabbt riva den stora, gyllene Mao-statyn i Henan har starkt symbolvärde, menar experter.

Enligt lokala myndigheters uppgifter till den statliga tidningen People’s Daily revs statyn för att byggprojektet ”inte hade registrerats eller granskats”. Men enligt Perry Link, professor emeritus i östasiatiska studier vid Princetonuniversitetet, så var denna fras ”bara en lek med ord för att sätta ett ’lagligt’ ansikte på något som någon med makt inom kommunistpartiet ville”.

Perry tillade i sitt mejl till Epoch Times:
– Generellt ser kommunistpartiets dilemma kring arvet efter Mao ut så här: om man släpper honom så underminerar man själva grunden för kommunistpartiets makt; om man gör för stor affär av honom inbjuder man till verklig granskning av vad han gjorde, vilket innefattar en del väldigt hemska saker.

Å ena sidan hyllar partiet Mao för att ha störtat Kinesiska nationalistpartiet och drivit ut västerländska intressen ur landet.

Å andra sidan kan man inte riktigt försvara Maos katastrofala kampanjer. Henanprovinsen, där den gyllene Mao-statyn stod, var en av de områden som drabbades hårdast av den svältkatastrof som följde i spåren av Maos industrialiseringskampanj, ”Det stora språnget” mellan 1959 och 1962. Några år senare drog Mao igång Kulturrevolutionen, där traditionell kinesisk kultur förstördes och miljontals kineser dog.

Två vågor av Maokult

Trots partiets försök till ett mer försiktigt omdöme om Mao – den senare partiledaren Deng Xiaoping fällde till exempel en berömd kommentar om att Mao var ”sju delar bra, tre delar dålig” – så växte det fram en Maokult från slutet av 80-talet till början av 90-talet. Partiet försökte då föra fram forna tiders revolutionärer för att stärka sin egen legitimitet, som farit illa under under de reformer som gjordes för att öppna upp Kina.

En ny våg av Maodyrkan har kommit på senare år, allt eftersom ökade klyftor i inkomst och levnadsstandard har fått vissa kineser att nostalgiskt blicka tillbaka mot Maos socialistiska ideal.

Men att både bygga och sedan snabbt riva en gyllene Maostaty skulle ha varit omöjligt i perioden från Maos död 1976 fram till 90-talet, eftersom partiet fortfarande var känsligt för hyllningar i monumentalformat, enligt Chen Kuide, chefredaktör för den kinesiska nättidskriften China in Perspective.

– Även om någon hade lyckats resa en staty skulle den ha tagits ner i hemlighet, det hade inte meddelats. Kanske markerar den här rivningen av en så stor Maostaty en vändpunkt i kinesiska myndigheters inställning till att kritisera Mao, sade han.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn enorm staty av Mao Zedong under uppförnde i Tongxu-häradet i Henanprovinsen, 4 januari 2016. Bara några dagar efter att bilden spreds revs statyn. (Foto: STR/AFP/Getty Images)
En enorm staty av Mao Zedong under uppförnde i Tongxu-häradet i Henanprovinsen, 4 januari 2016. Bara några dagar efter att bilden spreds revs statyn. (Foto: STR/AFP/Getty Images)
Utrikes

Rivning av Mao-staty visar på känslig punkt hos kommunistpartiet

Larry Ong - Epoch Times

En ännu inte färdig jättestaty av Kinesiska Kommunistpartiets förre ledare Mao Zedong har rivits, strax efter att en bild på den börjat spridas i medier och på internet. Rivningen visar hur känslig och komplex frågan om Mao – kommunistpartiets ikon – är för partiet idag.

Den 35 meter höga, gyllene statyn av Mao, sittande med händerna i knät på något slags metallställning på ett öde fält i Henanprovinsen, överlevde bara i två dagar efter att västerländska medier börjat rapportera om den. Kinesiska internetanvändare hade då också börjat göra narr av skulpturen.

Rivningslag började demontera statyn, som ligger i Tongxu-häradet i Henanprovinsen, på morgonen den 7 januari, enligt New York Times. Dagen därpå hade hela statyn av den förre regimledaren och diktatorn, som finansierats av en lokal affärsman och partikader, rivits. Den hade kostat motsvarande närmare fyra miljoner kronor att uppföra.

”Generellt ser kommunistpartiets dilemma kring arvet efter Mao ut så här: om man släpper honom så underminerar man själva grunden för kommunistpartiets makt; om man gör för stor affär av honom inbjuder man till verklig granskning av vad han gjorde, vilket innefattar en del väldigt hemska saker.” –  Perry Link, professor emeritus i östasiatiska studier vid Princetonuniversitetet

Dilemma kring arvet efter Mao

Kinesiska Kommunistpartiet har alltid kämpat med hur man ska minnas Mao Zedong, som var partiets mest framstående och samtidigt högst problematiske ledare. Maos bild är i dag kitsch, och finns på turistsouvenirer överallt i Kina, men att så här snabbt riva den stora, gyllene Mao-statyn i Henan har starkt symbolvärde, menar experter.

Enligt lokala myndigheters uppgifter till den statliga tidningen People’s Daily revs statyn för att byggprojektet ”inte hade registrerats eller granskats”. Men enligt Perry Link, professor emeritus i östasiatiska studier vid Princetonuniversitetet, så var denna fras ”bara en lek med ord för att sätta ett ’lagligt’ ansikte på något som någon med makt inom kommunistpartiet ville”.

Perry tillade i sitt mejl till Epoch Times:
– Generellt ser kommunistpartiets dilemma kring arvet efter Mao ut så här: om man släpper honom så underminerar man själva grunden för kommunistpartiets makt; om man gör för stor affär av honom inbjuder man till verklig granskning av vad han gjorde, vilket innefattar en del väldigt hemska saker.

Å ena sidan hyllar partiet Mao för att ha störtat Kinesiska nationalistpartiet och drivit ut västerländska intressen ur landet.

Å andra sidan kan man inte riktigt försvara Maos katastrofala kampanjer. Henanprovinsen, där den gyllene Mao-statyn stod, var en av de områden som drabbades hårdast av den svältkatastrof som följde i spåren av Maos industrialiseringskampanj, ”Det stora språnget” mellan 1959 och 1962. Några år senare drog Mao igång Kulturrevolutionen, där traditionell kinesisk kultur förstördes och miljontals kineser dog.

Två vågor av Maokult

Trots partiets försök till ett mer försiktigt omdöme om Mao – den senare partiledaren Deng Xiaoping fällde till exempel en berömd kommentar om att Mao var ”sju delar bra, tre delar dålig” – så växte det fram en Maokult från slutet av 80-talet till början av 90-talet. Partiet försökte då föra fram forna tiders revolutionärer för att stärka sin egen legitimitet, som farit illa under under de reformer som gjordes för att öppna upp Kina.

En ny våg av Maodyrkan har kommit på senare år, allt eftersom ökade klyftor i inkomst och levnadsstandard har fått vissa kineser att nostalgiskt blicka tillbaka mot Maos socialistiska ideal.

Men att både bygga och sedan snabbt riva en gyllene Maostaty skulle ha varit omöjligt i perioden från Maos död 1976 fram till 90-talet, eftersom partiet fortfarande var känsligt för hyllningar i monumentalformat, enligt Chen Kuide, chefredaktör för den kinesiska nättidskriften China in Perspective.

– Även om någon hade lyckats resa en staty skulle den ha tagits ner i hemlighet, det hade inte meddelats. Kanske markerar den här rivningen av en så stor Maostaty en vändpunkt i kinesiska myndigheters inställning till att kritisera Mao, sade han.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024