Riskerna för korruption i Sverige ökar, konstaterar Statskontoret i rapporten Köpta relationer. Kommunala tjänstemän mer utsatta än politiker, och mest riskutsatt är byggsektorn.
”Enligt Statskontorets bedömning omfattas riskerna för korruption alltför sällan i de riskanalyser som bildar utgångspunkt för den interna kontrollen. Det görs inte tillräckligt med kontroll av att de beslutade reglerna följs”, säger generaldirektör Yvonne Gustafsson enligt Statskontorets hemsida.
För knappt ett år sedan gav regeringen Statskontoret i uppdrag att ta fram underlag om förekomsten av korruption i kommuner och landsting och i de företag som dessa äger. I rapporten går det inte att slå fast hur stor omfattningen av den faktiska korruptionen är.
En enkät visade att ju längre bort man befinner sig från det man ska uttala sig om, desto större var farhågorna att korruption förekommer. De tillfrågade hade inte heller någon klar bild av vad korruption per definition är.
En fjärdedel av de tillfrågade tjänstemännen och förtroendevalda i kommuner och landsting svarade i en enkät, att de inte trodde att korruption förekom i deras organisation. I en annan enkät svarade dock 84 procent av de tillfrågade byggföretagarna att de tror att korruption förekommer i deras bransch.
Statskontoret fann att det inte finns någon entydig och allmänt vedertagen avgränsning av vad som är korruption, och så länge det inte finns går det inte att säga hur utbredd den faktiska korruptionen är. Därför bör arbetet inrikta sig mot ”allt förtroendeskadligt beteende”.
Statskontoret föreslår bland annat att kommunallagen blir tydligare och att den person som slår larm ska få ett bättre skydd när denne rapporterat om oegentligheter.
Internationellt anses Sverige vara ”ett av världens mest korruptionsbefriade länder”, skriver Statskontoret som uppger att bara 20 polisanmälningar om korruptionsbrott per år görs i den kommunala sektorn.
