Det är risk för laviner i de svenska fjällen.

I Abisko var faran så stor att liften hölls stängd i dag.

På skidanläggningar som Åreliftarna, Dundret, Ramundberget och Tänndalen bedömdes lavinrisken som betydande, eller en trea på en femgradig skala.

I Abisko var siffran fyra av fem, vilket betyder stor risk och att både laviner utlösta spontant och av människor är troliga.

– Vi har stängt liften i dag på grund av lavinfaran, säger Stefan Mårtensson, anläggningschef vid Abisko Turiststation, till TT.

Han är även lavinexpert vid Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) samt forskar om laviner vid Luleå tekniska universitet.

I Sverige är det skidanläggningarna som kontrollerar risken för laviner och SLAO presenterar en sammanställning. Därmed gäller bedömningarna endast områden som går att nå från de liftar som hålls öppna.

Varje år brukar någon omkomma i en lavinolycka i Sverige. Förra året dog två personer – en skidåkare i Åre och en skoteråkare i Abisko. Båda åkte offpist, och det är bara då man behöver oroa sig för laviner. Skidanläggningar spränger i snön för att minska lavinrisken.

– Så länge man håller sig i markerade nedfarter är det ingen fara, säger Stefan Mårtensson.

Han bedömer att lavinrisken når upp till nivå fyra cirka fem gånger per säsong i Abisko. Då bör man avstå från att åka offpist.

– Eller så är man väldigt konservativ och håller sig till extremt säker terräng.

Orsaken till den höga lavinrisken i Abisko är bland annat att blåsten samlat snö i sluttningarna. Dessutom har kyla skapat ett försvagat lager cirka tio centimeter ned i det gamla snötäcket.

– Den nya snön utgör en massa ny last ovanpå den försvagningen och det är den kombinationen man oftast bedömer lavinfara efter, säger Stefan Mårtensson.

Det finns två sorters laviner, berättar Lars Knutsson som är meteorolog på SMHI. En lössnölavin börjar på en punkt och breder sedan ut sig på grund av snöbollseffekten. Den farligaste varianten är snöflakslavin, som innebär att ett stort sjok snö rasar på samma gång.

– Den kan rusa ner för en bergsida i 100 till 200 kilometer i timmen. Hamnar man i en sådan är det väldigt stor risk att stryka med, säger Lars Knutsson.

Att undvika laviner

Fakta (TT)
* En snöflakslavin kommer snabbt upp i 200 km/t på sin väg utför och kan krossa allting i sin väg – träd, hus, liftar med mera.

* Efter 15 minuter lever nio av tio begravda i snön, efter 45 minuter bara två av tre. Efter två timmar räknar man normalt inte med överlevande.

* Åk aldrig ensam utanför markerade nedfarter.

* Om du vill åka utanför pisterna, fråga personalen i skidbacken om lavinfara och farliga områden.

* Korsa aldrig en avspärrning till lavinfarligt område.

* Undvik öppna, jämna och branta snöfält dagarna efter kraftiga snöfall, hård vind eller kraftig temperaturstigning.

* Åk aldrig kors och tvärs över hela snösluttningen så att snötäcket skärs av.

* Åk aldrig offpist flera samtidigt på en sluttning.

* Skär aldrig av snötäcket ovanför en annan utförsåkare.

Källa: SLAO

Lavinvarningar i svenska fjällen

Fakta (TT)

Lavinrisken på svenska skidorter den 27 januari på en skala mellan 1 och 5:

Abisko Nuolja 4

Dundret 3

Kittelfjäll 2

Åreliftarna 3

Bydalsfjällen 2

Vemdalen 2

Ramundberget 3

Tänndalen 3

Idre Fjäll 1

Stöten i Sälen 1

Tandådalen/Hundfjället 1

Lavinrisk 1 innebär att både spontana och mänskligt utlösta laviner är osannolika. Vid nivå 3 är det sannolikt att människor utlöser laviner och man ska vara mycket försiktig i lavinterräng. Nivå 4, som i Abisko Nuolja, innebär att man ska undvika att vara i lavinområden eftersom både spontana laviner och laviner som människor orsakar är troliga.

Med lavinterräng menar man branta sluttningar och områdena under dem.

Källa: SLAO