Retoriken bakom Kinas exploderande kapitalism
Arthur Waldron, professor i internationella relationer vid University of Pennsylvania. (Med tillstånd av Arthur Waldron)


Kinas starka ekonomiska motor fortsätter att ge upphov till diskussioner om dess påverkan på världen. Under augusti 2009 hölls diskussioner mellan USA och Kina och president Barack Obama sade då att relationen med Kina ”kommer att forma 2000-talet”.

James P Muldoon Jr, medlem i Center for Global Change and Governance (ungefär ”Center för Global förändring och övervakning”) vid Rutgers University, New Jersey, gav sin syn på Kina och hur dess inflytande kan forma det nya århundradet. Vid ett forum på Drexel University i Philadelphia talade han om: ”Kina: konsekvenser av en ny världsordning”.

Enligt Muldoon är det nya århundradet stillahavsländernas eller de asiatiska ländernas århundrade. Muldoon tror att Amerika håller på att förlora ledarskapet över makten i världen till Asien. Han säger att Asien vinner makt, både ekonomiskt och politiskt, medan Amerika upplever en nedgång i moralen och saknar den ryggrad som är nödvändig för att vara en ledande nation.

Muldoon jämför Kinas starka BNP-tillväxt med den stagnerande ekonomin i väst och menar att Kinas statskontrollerade system fungerar medan den fria ekonomin i väst har slutat fungera.

En ohälsosam ekonomi med snabb tillväxt

– Det här är ett felaktigt synsätt, säger Arthur Waldron, professor i internationella relationer vid University of Pennsylvania.
Han är styrelsemedlem i Freedom House och the Jamestown Foundation. Waldron är konsult för försvarsdepartementet och för Office of the Director of National Intelligence (underrättelsetjänsten). Han vittnar ofta inför kongressen.

Enligt Professor Waldron finns det tre problem med Kinas ekonomi:

1) Mycket exportberoende: Så mycket som 39,7 procent av Kinas BNP utgörs av export utomlands. Detta gör Kina till den överlägset största ekonomin som är beroende av försäljning utomlands.

2) Extremt låg inhemsk efterfrågan: Kinas privata konsumtionstakt var 35 procent år 2007 jämfört med 70 procent för USA och 56 procent för Japan.

3) Regeringens omfattande spendering: 55 procent av Kinas BNP går till regeringens spenderande och investeringar i stora infrastrukturprojekt, till exempel vägbyggnationer och byggnader. Detta är mer än det dubbla av USA;s procentandel (20 procent).

Professor Waldron säger att stora regeringsprojekt sällan är vinstgivande. Den kinesiska regeringen tar helt enkelt det kinesiska folkets besparingar för att bygga dessa stora projekt för självglorifiering.

-Det är inte en hälsosam ekonomi, säger han.

Jason Ma, en analytiker som är född i Kina och ofta medverkar i New Tang Dynasty Televisions reportage, säger att motorn i Kinas snabbt växande ekonomi är miljoner gästarbetare.
-Ungefär 80 procent av Kinas invånare bor på landet, de kallas ”bondebefolkningen”. De flesta av dem lever under förhållanden sämre än fattigdom. De är desperata efter arbete för att tjäna pengar för att kunna föda familjen. Miljoner av dem kommer till städerna för att hitta arbeten inom konstruktion, i fabriker och under svåra förhållanden.

Ma säger att dessa gästarbetare är världens billigaste, största och mest produktiva arbetskraft: de är som Kinas arbetsmaskin, utan avbrott. Förutom att äta tre mål och att sova några timmar har de inget annat att göra, de har ingen familj eller vänner i städerna. Vid sidan av det nödvändiga i livet spenderar de inga pengar.

Ma säger att dessa gästarbetare är de obesjungna hjältarna bakom Kinas ekonomiska mirakel. De förklarar också den mycket låga inhemska efterfrågan (privat konsumtion) i Kinas BNP.

Wei Zhongwens beskrivning av den kinesiske konstruktionsarbetaren fick The Wall Street Journals Pulitzerpris 2007 i klassen för internationella reportage. Enligt Paul E Steiger som är redaktionschef för The Wall Street Journal handlar Weis berättelse ”om de två miljoner gästarbetare bakom Pekings enorma förberedelser inför OS 2008. Det är en historia om berövande, som gav starkt gensvar och många donationer från läsare över hela världen.”

Den kinesiska regeringen – effektivitet eller bristfällighet?

Den kinesiska regeringens skickliga nyttjande av den kontrollerade ekonomin har skapat många stora investeringsprojekt. Ma säger att det är lätt för folk utifrån att se ”effektiviteten” hos den kinesiska regeringen, men inte lidandet hos det kinesiska folket. Till exempel, för att genomföra projektet De tre ravinernas damm har regeringen tagit böndernas mark, fördrivit tiotusentals människor från deras hem och förflyttat dem med liten eller ingen kompensation. Ma säger att sådan effektivitet inte kan jämföras med något styre i ett demokratiskt samhälle.

Den kinesiska regeringen är också väldigt effektiv i hanteringen av klagomål och namninsamlingar från förorättade arbetare, jordbrukare och protester från aktivister för mänskliga rättigheter. Partiet skickar helt enkelt trupper för att kuva dem. År 2004 protesterade 90 000 jordbrukare i provinsen Sichuan. De var frustrerade över att inte få något svar på sina klagomål över att deras mark beslagtagits för dammprojektet. Regeringen skickade 10 000 halvmilitära trupper för att lösa problemet. Säkerhetsåtgärderna var inte helt olika de som ledde till massakern på Himmelska Fridens torg för 20 år sedan. I årtionden har den kinesiska regeringen framgångsrikt bibehållit den sociala ”stabiliteten” och ”harmonin”, vilket är mycket viktigt för Partiet för att upprätthålla Kinas ekonomiska tillväxt.    

I somras skrev USA:s finansminister Timothy F Geithner tillsammans med utrikesminister Hillary Clinton en debattartikel i Wall Street Journal om deras syn på relationen USA-Kina. Artikeln avslutades med ett berömt kinesiskt ordspråk ”När du delar båt med andra, måste ni korsa floden fredligt tillsammans”.

– Med 58 miljoner kineser som gungar KKP:s båt (http://quitccp.org), är det klokt att ta en paus innan du hoppar i båten, säger Ma.

Ett berömt talesätt av Kejsare Taizong som regerade under Tangdynastin (599 – 649 AD) lyder ”Vatten kan inte bara få en båt att flyta, det kan också få båten att sjunka”. Hans dynasti var toppen på Kinas blomstring i ekonomi, styre, kultur och konst. I den här analogin liknas relationen mellan människor och deras styre med vattnet och båten. Folk (vatten) kan få styret (båten) att flyta. Folk kan också få styret att välta.

Översatt från engelska:
http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/21478/