Bara hälften av de män som kom till Sverige under slutet av 1990-talet hade jobb fem år senare. För kvinnorna är siffran mellan 30 och 40 procent.
För att ändra på detta och ge kommunerna bättre förutsättningar att ta emot nyanlända invandrare lägger Sveriges kommuner och landsting fram ett åtgärdsprogram.
”Utgångspunkten för förslaget är att en tidig kontakt med arbetsmarknaden är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och god integration”, skriver bland andra ordföranden i Kommunförbundet Ilmar Reepalu och Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson som presenterar sitt förslag på Dagens Nyheters debattsida.
Reepalu och Isaksson vill skrota språkutbildningen Svenska för invandrare och ersätta den med individuellt anpassad språkundervisning inriktad på yrkeslivets språkkrav. ”Målet med språkutbildningen måste vara att individen själv kan marknadsföra sin kompetens och så snabbt som möjligt få arbete”, skriver de.
I programmet krävs att ersättningssystemet till kommunerna för flyktingmottagandet görs om helt och hållet. I dag går 90 procent av ersättningen till socialbidrag. Det som blir över räcker inte till språkundervisning, utbildning och tolkar. Det finns inte pengar till introduktion till samhälle och arbetsmarknad, enligt programförfattarna.
När introduktionssystemet för invandrare inte fungerar -och det gör det inte – blir hela integrationspolitiken lidande. Något måste göras och det måste göras snart, skriver de båda förbundsledarna.
