Rättegång mot Guantánamofångar i vår
En namnskylt på ett bord i rättssalen i Berlin, med ordet "vittne" där en (tidigare) Guantanamofånge hördes under fredagen. (Foto: AFP/DDP/Michael Kappeler)


Det blir rättegång mot fångarna på Guantánamo. Men i först hand bara mot högst 80 av de närmare 400 som finns där. Och tortyrliknande metoder godkänns i förundersökningen.

Försvarshögkvarteret Pentagon offentliggjorde i går en handbok med de regler som ska gälla för de speciella militärdomstolar, med rätt att avkunna dödsdomar, som ska döma en mindre del av de misstänkta terroristerna på fånglägret i Guantánamo. Rättegångarna kan komma igång redan under senvåren.

Handboken får kritik för att fortsätta USA:s suddiga linje i fråga om tortyr.

Själva domstolarna godkändes av den då republikanskt dominerade kongressen i september. Handboken ger svar på hur de ska fungera. Domarna får betydande spelrum för att bestämma vilka slags bevis som får läggas fram, rapporterar nyhetsbyråer och amerikanska medier.

Erkännanden eller vittnesmål som erhållits genom tortyr är inte tillåtna. Men utsagor som framkommit via ”tvång” är tillåtna – om de togs fram före 2005. Det året tillkom en lag som förbjuder ”grym, omänsklig eller nedvärderande behandling eller bestraffning”. Instruktionen tycks enligt kritikerna ha kommit till för att USA ska kunna döma 14 huvudmisstänkta, bland dem Khalid Shaykh Muhammad, som anses vara en av hjärnorna bakom 11 septemberattacken. Denna grupp förhördes före 2005 under folkrättsligt oklara omständigheter i hemliga CIA-fängelser på olika håll i världen innan de fördes till Guantánamo. Hur ”tvång” skiljer sig från tortyr framgår inte, men amerikanska myndigheter har vid tidigare tillfällen visat att USA:s definition av tvång öppnar för en praxis som ligger nära det som folkrätten skulle se som tortyr.

Det finns fler rättsliga problem, bland annat möjligheten att tillåta hörsägen, andrahandskällor, som vittnesmål. Pentagon har hänvisat till ”de unika villkor som råder när bevis ska samlas in på slagfältet”.

Domstolarna har också möjlighet att hemlighålla hur bevis och vittnesmål tagits fram. Kritiker hävdar att en misstänkt därigenom kan dömas till döden utan att han får veta om bevisen baseras på framtvingande vittnesmål. Detta berövar den dömde möjligheten att försvara sig på ett sätt som står i samklang med allmänt rättsmedvetande. Pentagon har avvisat det scenariot och sagt att det vore ”absurt” att tro att någon skulle kunna dömas till döden endast på hörsägen eller på grundval av med tvång framkallade bevis.

En misstänkt kan dömas till döden men det är presidenten som avgör om domen ska verkställas.