Ras kan drabba andra investeringar
Sverige, Munkedal: Bilden visar en svensk motorväg E6 mellan Norge och Danmark den 22 december 2006. En 500 meter lång och 150 meter bred sektion av vägen rasade ner i Munkedal den 21 december 2006 efter en period av oupphörligt regnande. (Foto: AFP/Björn Larsson Rosvall)


Vägverket kan tvingas skjuta på andra väginvesteringar om regeringen inte släpper till pengar för att återställa E 6 efter raset i Munkedal. Kostnaden beräknas efter en grov uppskattning till 100 miljoner kronor.

– Kortsiktigt måste vi ta pengarna från de anslag och de krediter vi kan utnyttja, säger Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö till TT.

Långsiktigt är det en fråga om att antingen få mer pengar från regeringen eller att omprioritera och senarelägga andra investeringar. Vilka projekt som kan komma i kläm finns det för dagen ingen uppgift om.

Vägverkets Region Väst har det operativa ansvaret för att så snabbt som möjligt återställa den raserade delen av E 6 i körbart skick.

– Vi känner trycket väldigt hårt, men det rör sig om månader snarare än om veckor innan trafiken kan släppas på igen, säger Skogö.

Fortfarande är det oklart hur raset utlöstes och vad som måste göras för att säkra det avsnitt som rasat innan en ny vägbana anläggs.

– Våra egna experter kommer givetvis att ägna mycket kraft år detta. Haverikommissionen gör en egen utredning och jag har tagit initiativ till att vi förutom de analyser vi själva gör också ber oberoende experter titta på vad som gjorts och inte gjorts för att dra lärdomar för framtiden, säger Skogö.

Vem som ska utföra granskningen är oklart. Uppdraget kommer omgående att lämnas ut för upphandling. Rasriskerna i Munkedal är kända sedan gammalt. På 90-talet varnade exempelvis (SGI) Statens geotekniska institut för riskerna upprepade gånger inför beslutet om hur vägen skulle sträckas.

Den dåvarande regeringen gav i augusti Vägverket och Banverket i uppdrag att än en gång utreda rasriskerna. Uppdraget ska vara slutfört den 15 januari.

TT: Underskattades rasrisken när vägen byggdes?

– I efterhand, eftersom raset har skett, kan man säga att det borde ha gjorts bättre och mer. Men det kan ju också vara så att det har tillstött extraordinära faktorer som det inte fanns anledning att räkna med när vägen byggdes, säger Skogö.

Han påminner om att det när sträckningen bestämdes fanns ytterligare två alternativ. Ett västligt längre ut mot kustbandet och ett östligt 150 meter upp i angränsande berg. Det västliga bedömde innebär stora ingrepp i naturen och det östliga kunde innebära ökad risk för halka.

– Det var efter moget övervägande som man kom fram till den sträckning som valdes.

Vägverket kommer att överväga om larm ska installeras för att varna för eventuella ras, men Skogö ser det inte som någon given lösning.

– Det grundläggande måste vara att göra konstruktionen så stabil som möjligt. Vi måste ha stor respekt för att geoteknikerna först får göra sitt jobb.