Rapport om antikorruptionsåtgärder i Kina får skarp kritik
Arkivfotot visar besökare som tittar på en anslagstavla om kinesiska partitjänstemän, anklagade för korruption, på en utställning i Peking den 2 september 2007. (Foto: Teh Eng Koon/AFP/Getty Images)


Den årliga rapporten från det Kinesiska kommunistpartiets byrå för korruptions-bekämpning pekar på en ökning av kraftåtgärderna mot korrupta tjänstemän i Kina. Men vissa experter ser den som avsiktligt missvisande och skamlig.

Den centrala kommissionen för disciplininspektion, som är partiets antikorruptionsorgan, publicerade nyligen sin årliga rapport, där man skryter om framstegen man gjorde förra året i kampen mot korruptionen. Rapporten slår fast att över 182 000 medlemmar och kadrer i partiet och chefer för statliga företag har utretts och straffats för korruption.

Antalet avslutade fall 2013 ökade med 12,3 procent jämfört med 2012 samtidigt som antalet tjänstemän under utredning ökade med 13 procent. Dessutom hade disciplininspektionen utrett 24 521 fall inom en månad och 30 000 personer efter 18:e kongressen – varav 7 692 utsattes för disciplinära åtgärder.

Många är emellertid skeptiska. En kommentar den 11 januari påpekade: ”att fånga över 100 000 korrupta tjänstemän under ett år är ganska skamligt, men partiet skryter om det; dess syfte är att lura folket”.

Guo Yongfeng, grundare av Föreningen för kinesiska medborgare för granskning av regeringen, tror att det rapporterade antalet, och att man gör en så stor sak av effekterna av antikorruptionsåtgärder bara är en del av fasaden:

– Det finns inte en enda partitjänsteman som inte är korrupt. Kan antikorruptionssiffror verkligen bevisa antikorruptionsåtgärder? Är de som utreder korruptionen också korrupta? Vem finns där som kan motarbeta deras korruption? Finns det en lösning på detta?

Guo fortsatte:
– Siffrorna betyder därför ingenting. Det kan bara lura och bedra några människor som redan är förblindade. Rationella människor kan lätt se att det är en lögn.

Kolumnisten och kommentatorn Lin Zixu tycker att det är helt absurt att partiet slår på trumman för sina antikorruptionsframgångar.

”Om någon skröt om att han hade fångat hundratals möss i sitt hus på ett år, skulle du då vilja besöka det huset? Är inte dessa korrupta tjänstemän som stora råttor? Ett politiskt parti som pekar ut 100 000 korrupta tjänstemän på ett år, vilken skam”, skrev Lin. Han fortsatte:

”Vem som helst skulle omedelbart gömma undan det, men partiet skryter om det. Deras enda mål är att lura folket. Partiet har fostrat många råttor för att exploatera människor, och nu vill folk störta det. Så partiet fångar några små möss för att lätta på folkets ilska; det är så jag ser på det.”

Enligt Guo använder partiet politisk kamp som ett maktspel:

– Partiets antikorruptionskampanj har alltid varit en politisk kamp som man behöver i maktspelet. De som är vid makten tar till antikorruptionsåtgärder mot de som inte lyder eller som saknar makt. När någon väl har blivit en måltavla påverkas dessutom många fler.

– Under dessa antikorruptionskampanjer vägrar de att ge ifrån sig information om tillgångar och nekar medborgargrupper att utföra oberoende undersökningar. Hur kan ett ruttet parti disciplinera sig självt? Det är korrupta människor som disciplinerar korrupta människor!

Disciplinsinspektions rapport visar att kinesiska tjänstemän har format ett korruptionsnätverk. 112 viktiga tjänstemän på 25 provins- och centralmyndigheter har fått sparken. Många av dem var inblandade i gruppkorruption som till exempel mutfallet i Hengyang i Hunanprovinsen, utredningen av flera tjänstemän på nationella markbyrån i Anhuiprovinsen och det uppmärksammade korruptionsfallet med Petro China.

Lin skrev att det absolut inte går att bota korruptionen i partiets ekonomiska system: ”Samhällets kapital kontrolleras av partiets kronprinsfamiljer och det rör sig om biljoner dollar. Vem kan komma åt dessa personer? Dessa människor är helt enkelt maktbasen för partiets nuvarande ledarskikt, och dessa människor ligger bakom korruptionen i det kinesiska samhället.”

”De verkligt ’ledande’ partimagnaterna är i själva verket inte bara korrupta – i deras ögon tillhör hela landet dem, inklusive vatten, elektricitet, telekommunikation, olja, transport och så vidare – de viktigaste sektorerna kontrolleras av dessa människor. Precis som forntida kejsare sade: ’Det finns inte något land i den här världen som inte tillhör mig’, så har partiets kronprinsfamiljer förmodligen samma tanke.”

Översatt från engelska.